måndag 26 november 2012

En klippa att luta sig mot!

Just nu är det verkligen inget som känns lätt, eller jo det med Adam, men allt annat runt om. Det känns som om en snara dras åt allt mer och pressen blir bara större, karusellen bara snurrar och man hinner inte med. Pressen och ovissheten gräver ett hål i mig, det bästa kanske vore att man inte behöver ta valet ang hur man får jobb eller inte får jobb, då var det inte så mycket å fundera över. 8 h sömn per natt är inte nog just nu, jag skulle kunna sova dygnet runt för att försöka komma tillbaka till det normala. Men mitt i detta är jag så sjukt jävla glad att jag har Adam som står där som en klippa som inte viker en mm. Det betyder så otroligt mycket att han finns där och inte sticker. Vetskapen om att han kommer att stå där och plocka upp skärvorna och sedan fixa det bit för bit tills man är hel igen, klättra upp för branten tillsammans med en då man fallit. Det är en sådana viktiga bitar och ngt som jag alltid letat efter. Någon som är trygg i sig själv och som inte sviker och sticker med svansen mellan benen. Jag har två prinsar hemma som sku smita med svansen mellan benen om dom sku blir skrämda, så jag behöver inte en till. Och som tur är så är inte Adam sådan, det känns som att han kommer stå där även när stormarna blåser som värst och man mår som sämst. Vi har inte känt varandra spec länge och inte heller varit tillsammans spec länge, även om det känns som flera år, men ändå finns känslan där att jag kan lita fullt på honom. En känsla som är så skön och framför allt trygg. Ja nog alltid e han ngt speciellt, nått väldigt speciellt. Och för varje gång vi ses så vet jag mer och mer att jag inte överdriver då jag säger att han är ett underverk! Tack för du finns Adam, älskar dig! Puss

måndag 19 november 2012

Love!! <3 td="td">
Detta är första dagen på resten av vårat liv tillsammans :0) Det är 10 dagar sedan sist jag skrev, och det är 10 dagar tills vi ses nästa gång :0( Det är ju bara huuuuuur länge som helst! I ons så kom älsklingen med bussen från Mora så han följde med på jobbet en stund innan vi åkte å handlade å strosade lite i butiker. Det är så underbart att bara få vara nära honom! Snurrade till lite middag innan vi åkte ner till mamma och pappa och drack kaffe. I torsdags så jobbade jag så han kom in till stan och hämtade mig och vi var ut å käkade och kollade lite i affärer. På vägen hem fyndade vi 6 filmer, Irene Huss, för 200 spänn, så kvällen blev fylld av filmmys och ännu mer filmmys! På fredagen så skulle Nino kastreras så fm blev lugn och sedan vi lämnat honom hos veterinären i Röde så åkte vi till Krokom å käkade å sedan blåste vi in till stan och köpte varsin Onepeice dräckt, båda ljusblåa så vi såg ut som smurfar. Jätte söta! ;0) Hämtade lilla Nino som inte var i så full form som han var på morgonen och åkte hem och lagade en älgfilémiddag med potatiskroketter å så rött vin till. Svidade om till våra mysdressar och kröp ner i soffan och kollade på film, njuuuuuutning!!! Lör tog vi sovmorgon å sedan åkte vi Offerdal runt och var in och hälsade på moster i Landön innan det blev middag hos mor och far. Så kom ju söndagen och han skulle åka med bussen halv ett och det gjorde ont redan på morgonen att han skulle åka hem och vi sku skiljas åt för ett tag. Fast att det var på håret så hann han tyvärr med bussen, jag hade ju liksom gärna behållt han en natt till.... Ja å sedan han åkt så infann sig den där tomma, tunga och dystra känslan som alltid kommer då man skiljs åt. Allt blir liksom tömt på energi och känns bara jobbigt. Om någon skulle erbjuda mig ett bra jobb där nere imorgon skulle jag packa och flytta ner, utan tvekan! Han bor så himla fint där nere på en super mysig gård där man kan ha lite djur, hundgårdar osv. Huset har utbyggnadspotential den dag vi ska ha familj och jag har stor trivts där sedan första ggn jag steg in där, kan ju också vara för att jag älskar att vara i hans närhet. Sku nog kunna bo i ett hål i väggen bara vi fick vara tillsammans. Det kanske sku bli lite jobbigt i längden å bo i ett hål i väggen, men ni fattar vad jag menar. Jag finner verkligen inget fel på honom, och det är så skönt att se att han älskar hela mig och att det innefattar mina prinsar! Jag är verkligen inte van det, dom har typ mest setts som ett problem och har skapat irritation vilket i sin tur lett till svalnade känslor. Därför är det så skönt att det funkar och att han är så underbar! Älskar honom så sjukt sjukt mycket!! Puss puss älskling och tack för en underbar helg!

lördag 10 november 2012

100 mil är inget om man älskar varandra!

Kan man sakna någon så man går sönder? Om man kan det så känns det som jag ska göra det, det gör ont varje stund vi inte är tillsammans och mitt liv är inte komplett då han inte är i närheten. Det är liksom ment-to-be. Men det känns inte som att någon kan förstå hur jobbigt det känns och att allt annat känns så tungt och obetydligt (obetydligt är fel ord, men det viktigaste är att vi får vara tillsammans). Vi skulle ju egentligen få en långhelg tillsammans tor-mån, men så var han tvungen å jobba i helgen så det såg inte ut att bli ngt eftersom det sku bli så kort tid å åka. Men ett dygn är bättre än inget, så jag sopade ner 50 mil så att vi skulle få ses ett litet tag i alla fall. 100 mil är inget om man älskar varandra! Å vi har verkligen njutit varenda sekund av att vara tillsammans, pratat massor, drömt om framtiden, myst, filosoferat och helt enkelt bara njutit av att som sagt bara vara tillsammans. Ätit middag med hans föräldrar, promenerat och kollat på film. Många skulle garanterat idiotförklara oss som kan ligga och prata, gå runt och planera och drömma om familj och en framtid ihop efter så kort tid. Men någonstans måste man känna att det är rätt, för jag ville väll aldrig i helvete ha barn i förra förhållandet. Antagligen för att det inte var rätt. Men det måste ju vara rätt då man tänker på den andra personen hela tiden, både dag och natt, man håller på längta ihjäl sig och man känner sig trasig utan den andra. Kär å galen? Ja kanske, men man ska gå efter vad magkänslan säger och den säger det är rätt. Visst man kan aldrig säga att det är rätt till 100% för än den dag man står där och det är dags att gå vidare mot pärleporten, eftersom man då kan se tillbaka på livet och se att man satt bo, fått barn som sedan fått egna barn, ridit ut stormar och lagat sår och ändå fortfarande är lika kära som för 60 år sedan. Då vet man att det verkligen var rätt, men innan man kommer dit så kan man som sagt var inte veta till 100% att det är rätt, men man kan veta om det är 99,999% rätt eller 35% rätt, och detta känns verkligen som 99,999%. Jag älskar att ligga intill honom och filosofera och drunkna i hans fina ögon och somna i hans famn. I morse åkte han halv fyra till Mariestad för att jobba :'0( Det blev så tomt och kallt i sängen. Sängen kändes som ett hav och själv var man en liten liten båt helt vilse och det tog länge innan jag somnade om och vaknade med en ännu större känsla av tomhet. Han ska ju liksom bara vara där då jag vaknar, har ju vant mig vid det ;0) Låg länge och tänkte på huset och gården och på vad vi surrat om och att jag skulle inte ha några problem med att bo där. Plockade ihop och stuvade in sakerna i bilen, låste och sedan åkte jag till Sörombäcken till hans föräldrar och åt frukost. Hans pappa, Peter, hade gjort äggröra å bacon, en perfekt lör.frukost :0) Jag satt länge kvar och pratade med hans mamma sedan Peter åkt till skogen med Neiti. Man brukar prata om svärmödrar från helvetet men detta är nog svärmor från himmelen eller kanske ska säga svärföräldrar från himmelen ;0) De är så oerhört trevliga och lättsamma, och precis som med Adam så känns det som jag sku känt den längre än vad jag gjort. Dom har verkligen fått en att känna sig välkommen och verkligen visat hur glada dom är för våran skull, precis som mamma och pappa. Och idag då jag var nästan hemma så ringde hans mamma för att höra hur det gick och om jag snart var framme, jag blev så glad och rörd att jag nästan fick tårar i ögonen för att dom bryr sig så mycket. Så det är ju inte konstigt att Adam är så underbar som han är med så underbara föräldrar. Hade nog kunnat sitta å surra med hans mamma flera timmar till, men jag var tvungen att åka om jag skulle komma hem i någorlunda tid. Resan hem gick bra men hemma var det så tomt och tyst och kallt, ville helst ta prinsarna och åka tillbaka till Opsaheden. Älskar han så sjukt sjukt mycket att det går liksom inte att beskriva i ord hur jag än försöker. Jag vet att du läser detta älskade Adam, så jag hoppas du förstår att jag älskar dig av hela mitt hjärta! <3 puss="puss">

söndag 4 november 2012

Ännu en helg är till enda och jag saknar honom redan. Vi har varit uppe i Hösjöberg och jagat i helgen, och man kan säga att det gick bra. Jag sköt min andra älg, med gott stöd av min älskade. En bra händelse att dela med den jag älskar, å så fick han ju se att jag faktiskt törs skjuta å inte alltid fegade som då han fick skjuta kon sist. Vi gick med Greta, men vid myrkanten så fick vi se på pejlen att Esa, till Stefan, kom farandes rätt mot oss, så vi gjorde oss klar för han kunde ju ha älg framför sig. Å mycket riktigt så uppe på hygget dyker det upp en tjur som turligt nog vinklade rätt ner mot oss å kom fram i myrkanten. Egentligen gick det liiiite väl fort för att jag sku skjuta, men: Ett skott man inte skjutit kan heller inte bli träff ;0) Nej så illa är det inte, men det kändes bra fast att den kom i full fart och det blev två smällar, å likaså Adam fick iväg två. Har man börjat måste man ju avsluta. Å bara ett tio tal meter in låg oxen stendöd. Turligt nog så blev mitt ena skott en lungträff, dock lite långt bak, men det tog ju där det skulle ändå. Den hade ju inga horn å skryta om, men det var ändå en älg. En död älg är en bra älg ;0P (Ta nu inte allt så allvarligt) På kvällen blev det pizza och någon öl å sedan somna i älsklingens varma famn. Jag är så lycklig då jag känner hans rytmiska hjärtljud, det fyller mig med liv å energi. Hans hjärtslag löser ut en massa endorfiner då vi sover som gör mig glad å lycklig, och som jag sagt tidigare så är det så fint att se han sova då ljuset från månens skära kastar sitt varma sken på han och som får hans hy att nästan skimra. I mina ögon är han verkligen fulländad! Jag längtar till tors då jag ska åka ner till honom å vara där hela helgen, och då ska vi fixa till hundgården så den är rymningssäker så att jag kan ha med mig småtrollen dit. Och har jag med mig dom dit så är min egen familj (om man då bortser från att mamma å pappa är min familj oxå) för tillfället fullkomlig. Och att på natten vakna å höra voffsingarnas snarkningar och känna älsklingens andetag och hjärtslag då måste allt verkligen kännas just fullkomligt. Hoppas bara han orkar ha mina små illbattingar där, men så mycket som vi älskar varandra är nog inte det ngt problem. Nu ska jag hoppa i duschen å sedan Skypa med älsklingen! God natt! Älskar dig Adam!

tisdag 30 oktober 2012

En halv helg på Hösjöberg Hilton!

Mitt hjärta brinner för dig min älskling!
Tisdagkväll och det känns som åratal sedan jag åkte från Adam, trots att det bara egentligen e ett dygn sedan. Han kom hit i fredags och kom å hämtade mig på jobbet och fick träffa mina jobbarkompisar, och jag e så stolt över å vara tillsammans med han. Åkte hem och käkade innan vi åkte till Sven å Christin å fikade å hämtade hundmat. Blev inte så mycket mer den kvällen, och det var så skönt att få krypa in i hans famn sedan vi lagt oss å känna närheten å värmen från hans kropp. Det gör mig så lycklig å vakna på natten å höra hans lugna andetag och få lägga mig nära och känna hans arm om mig, han e så vacker å se på då han sover och det ger mig sådan ro i kroppen. Han åkte till Hösjöberg på lör morgon å jag åkte å jagade älg här hemma, det blev en kalv för Amos som brorsan sköt. Kl tre var det dop av Edvin och sedan 30-årskalas i Tulleråsen, och som överraskning så gifte sig Erik och Jennie samtidigt. Så himla kul :0) Det e så himla fint med bröllop å man blir så lycklig av å se all den kärleken, så lätt å drömma sig bort. Det blev en tidig kväll efter en trevlig fest och halv sju nästa morgon styrde jag kosan mot Hösjöberg där älsklingen väntade. Trots att vi bara varit från varandra ca 24 h så var det så underbart härligt å få känna hans armar runt mig å hans mjuka kyssar ;0) Vi jagade hela dagen utan resultat, eller utan fälld älg ska jag väll säga. För Greta hade upp tre olika ekipage som dessvärre gick ut ur området alla tre. Var på "Flata" å käkade på kvällen innan vi åkte tillbaka till Hösjöberg Hilton. Så jobbigt å åka ifrån honom, trots att jag vet att vi ses snart igen, men det e till å begrava sig i göromål så går tiden fort. Men jag får dåligt samvete för att det känns som jag försummar hundarna av å inte vara hemma, men tanken e ju att dom ska kunna följa med till älsklingen så småningom då jag ska dit. Så jag får vara hemma med dom på veckorna så dom inte tror att dom fått flytta ut ;0P Nej då, men tanken är ju som sagt var att jag ska kombinera både min stora kärlek å prinsarna, för vi ska ju trots allt bo tillsammans. Helst inom en inte alltför avlägsen framtid. Denna sång säger så mycket om min kärlek till Adam, "Vart jag än går" med Stiftelsen: "Vart jag än går"  Älskar dig Adam! Nu blir det faktiskt sängen! Natti natt!

måndag 22 oktober 2012

Känslor som jag inte trodde fanns!

Vad ska man göra då orden inte räcker till, då känslor inte kan sättas på pränt och man bara vill skrika rakt ut vad man känner men man kan inte. Det finns en dikt/vers eller dylikt som är sann: "Om himmelen vore papper och havet vore bläck, skulle jag ändå aldrig kunna skriva hur mycket jag verkligen älskar dig!" Å så känns det med Adam. Mina ord räcker inte till för å beskriva min kärlek till honom, i alla fall känner jag det så. Och hur många sidor jag än skriver så blir det aldrig tomt utan känslorna bara bubblar fram som ur en maskin. Men samtidigt så är ju det bra, för det är ju ett tydligt tecken på att jag känner som jag gör, älskar honom gränslöst! Det är så svårt att förklara och visa sina känslor fullt ut då man är så långt från varandra, men det är ju bara inom en begränsad tid, för jag vill inte leva resten av mitt liv med honom utan å få ha han nära. Vi ska leva resten av våra liv tillsammans, åldras å bli gamla. Jag vet att det är starka ord och tankar, men så är det starka känslor oxå, känslor som ska hålla hela livet. Det e verkligen konstigt att man kan känna så mycket för en annan människa efter så kort tid, men vi har ju känt varandra hela vårat vuxna liv. I alla fall känns det så, vi har inte känt varandra i bara en månad! Det heter ju tvilllingsjäl, och om det finns på riktigt så har jag fan hittat min tvillingsjäl. Vi e så sjukt lika i vad vi tycker, känslomässigt och åsikter. Ja visst det delar sig i frågan om russinens vara eller ikke vara, men den lilla pettitessen tror jag att vi överlever. Jag har aldrig känt tidigare att jag älskat ngn utomstående som jag gör nu, Adam har väckt känslor i mig som jag inte trodde fanns. Känslor som får glädjen att bubbla i kroppen, men samtidigt lurar rädslan där bakom att jag sku mista han. Vill inte ens tänka tanken....nej jag ska inte tänka tanken för det kommer aldrig att bli så, vi ska inte skiljas åt! Å allt som betyder ngt är att jag älskar han kravlöst, han älskar mig kravlöst och att vi älskar varandra kravlöst! Ja han är verkligen allt jag önskat å väntat på, han e inte ego utan sätter mig först, för han är jag viktigast, han sku kunna charma en lyktstolpe LÄTT, han har humor, han e skitsnygg, så sexig att man trillar....glider....(nej fy så får man inte skriva, glöm att ni läst det ;0P)....av stolen, social, barnkär, han gillar mina prinsar som har hela alfabetet som bokstavskombination, han har ögon som gnistrar som stjärnor, ett leende som kan smälta en glasiär och så besitter han gudabenådade kunskaper.... ;0) Ni vill säkert inte höra just den detaljen, men då är vi återigen att jag vill ju bara tala om hur underbar han är. Jag försöker ju få ner det på "papper" nu, men jag sku ju bara kunna fortsätta å fortsätta. Sedan heter det ju att "Man måste kyssa en mängd grodor innan man hittar sin prins" å jag kan lova att jag kysst färdigt eftersom jag hittat min prins. Om det skulle skita sig med jobbet å jag inte skulle få fortsätta så är inte tanken på att då flytta ner till honom främmande. Ja jag sku ju sakna familjen och vännerna, men dom finns ju här och dom förstår om jag sku flytta dit, det är ju svårt att på sikt bilda en familj utan å ha levt ihop. Finns ju de som klarar det också, men vad fan e det å sträva efter??? Jag vet att Adam sku ställa upp på mig till 200% om så behövdes, och den tryggheten har jag letat efter. En klippa att luta mig mot, en trygghet, då stormen river upp stora sår, och den klippan är han. Vi ska stötta varandra i vått och torrt och jag skulle inte för ngt i världen sumpa detta, det skulle vara som å kasta världen vackraste diamant åt helvete å aldrig kunna ångra att man kastade. Å jag antar att du läser detta min älskade, och du ska verkligen veta att jag älskar dig av hela mitt hjärta, jag kommer aldrig att svika dig, såra dig medvetet eller leka med dina känslor. Mina känslor för dig är äkta och hade dom inte varit det så hade jag aldrig känt att jag verkligen vill ha barn (ja å nu var det officiellt att jag vill det...) med dig en dag, vi ska ju ha en "Lova" å såklart en "Pelle", och våra barn ska inte födas som oäktingar. Jag lär bli idiotförklarad för att jag skriver det jag skriver, men eftersom jag skriver det så vet alla också att jag sagt det, och det jag har sagt står jag för och det jag har lovat håller jag. Så kom ihåg min älskade Adam att för mig finns bara du, mitt hjärta är ditt och jag ÄLSKAR dig så sjukt sjukt mycket, glöm aldrig det!!

"Man ska lämna det bakomflutna före sig" / Timon och Pumba

" Du kan alltid lita på mig, aldrig någonsin sviker jag dig" / The Pinks

"What are words if you really don't mean them when you say them" / Chris Medina

söndag 21 oktober 2012

Till min Adam!

Till min Adam:

Va e ol’a (What are words) (Översättning: Eleanor Lundberg)

Jä e med deg vårt du än e, dit du går går jä lamu deg. Tvivel du så fråg meg ske du få svar. Löftan som jä gav dom finns kvär, för va slags i stårsch skull jä vä om jä skull tä å gå når du behöv meg mest.

Va e ol’a värt om du int män dom, når du säg dom. Va e ol’a värt om du int står för de du säg. Jä ha sagt att det e deg jä vill ha, jä vät all dagan kan ju int alltchn vä bra. Män det e väll dom dagan mä behöv väränner mest.

Du komme som en ängel att meg, jä tror att jä va ämne för deg. Ämne te å stå hemma sia di. Jä ske vaka bortsinn sänga di i natt, å jä vill att du ske väta att jä skull aldrig kunne gå når du behöv meg mest.

Va e ol’a värt om du int män dom, når du säg dom. Va e ol’a värt om du int står för de du säg. Jä ha sagt att det e deg jä vill ha, jä vät all dagan kan ju int alltchn vä bra. Män ere int dom dagan mä behöv väränner mest.

Jä e med deg vårt du än e, dit du går går jä lamu deg. Tvivel du så fråg meg ske du få svar. Löftan som jä gav dom finns kvär, för va slags i stårsch skull jä vä om jä skull tä å gå når du behöv meg mest.

Du e ängeln menn, du e hänn som e bäst.

Älskar dig Adam <3 p="p">

fredag 19 oktober 2012

Alla dagar e visst lika långa...

Varje dygn har 24 timmar, varje dygn har 1440 minuter och varje dygn har 86400 sekunder. Och trots att alla dygn är lika långa så känns dagarna med Adam så mycket kortare än de utan honom. De dagarna med honom bara flyger iväg medan de dagarna utan honom släääääääpar sig fram som en hallt snigel ;0) Den förra och senaste veckan har vi varit tillsammans med varandra från onsdag till tisdag, men det gick så sjukt fort. Hann ju knappt plocka upp honom på Lillänge och åka till Strömsund förän det var dags att ta nya bilen å åka ifrån Äppelbo och honom :0( Vi kom upp ganska sent till Strömsund på onsdagen, men det gjorde inte ett dugg bara vi fick vara tillsammans. Vi såg en hel del älg på tors, men skottillfälle kom aldrig, men det var kul å se en skapligt fin tjur med 12 taggar. Ja å varför sköt ni inte den då, undrar ni säkert. Ja men det var ju ingen hund efter den, så då fick det vara ;0P Fredag bar dock byte med sig, så efter flera timmars ståndskall och gångstånds så sköt älsklingen en ko för Barka. Jag var med å skulle kanske ha kunnat skjuta, men avstod eftersom jag tyckte hunden var för nära. Känns som att mitt å Adams förhållande hade fått en dålig start om jag råkat skjuta hans hund. Å ett skott man inte skjutit behöver man hellre inte ångra, eller var det: Ett skott man inte skjutit kan heller inte bli en träff..... ;0) Vi lämnade Hösjöberg Hilton ganska sent å klockan var närmare nio innan vi kom hem till mig, å plötsligt så var saker komplett. Tomheten å tystnaden fanns inte i huset längre, för nu hade jag ju alla jag älskade (ja utom familjen då) där: Adam och hundarna. Dock fann inte Nino det lika roande att det tillkommit en ny familjemedlem utan surade och skulle inte sova i sovrummet som han alltid gör annars. Å när jag burit dit honom så låg han bara å glodde surt på oss, medan Fixen var social å obrydd som alltid. På lör fick älsklingen skjuta ännu en ko, älg nr 110, då efter tre h ståndskall av Amos å Stojan. Kan ju tala om att det syntes att min älskade pappa var stolt över mågen sin ;0P På kväll var vi först på middag hos mor å far och Ina å barnen var hemma, och precis som jag trodde så tyckte dom Adam var väldigt trevlig :0) Efter maten fick Pelle frispel å sprang runt och var helt sjövild och skrattade å drattade på ändan å på magen utan å bry sig. Han for fram så han var alldeles andfådd, men så otroligt charmig!!! Garanterar att han blev så för att Adam var där och att han ville visa upp sig. Senare så var vi till Lilla-A å S-O och träffade gänget och hade fjås-inspektion, klart att han ska få möta mina närmaste vänner och att de ska få se min drömprins. Väl godkänd blev betyget från båda håll. Förvånad? Nej absolut inte, man kan inte tycka annat om någon av vare sig älsklingen eller gänget! Söndag bar inget med sig, utan allt som hittades for ut igen, å världens jävla skitväder. Åt filé-middag å drack ett glas rött å bara myste på kvällen. 04.10 ringde kl på mån morgon å pappa kom kvart i fem å hämtade oss för att vi skulle ta tåget till Gävle å hämta min "nya" bil. Bilen var skitfin och go å köra och resan till Äppelbo och Opsaheden gick bra med ett stopp i Falun för å hälsa på Isak å Maria (Isak var dock på jobb). Kollade på jaktfilm då vi kom hem å sedan åkte vi och drack kaffe hos Jessica och Fredrik som hade världens mysigaste kök, så himla fint! Kändes tungt å lägga sig den kvällen för att vi visste att jag nästa dag var tvungen attt åka hem...så himla trist!! Riktigt skitväder påväg hem, snö, regn, is å slask hela vägen. Tur det var nya dubbdäck, men det tog betydligt längre upp nu än sist. Gjorde typ nada på kvällen annat än å packa inför de tre kommande VP-dagar i Bispgården, stället som Gud glömde och Djävulen inte ville ha ;0P Det har varit tre ganska givande dagar, även om det e tråkigt att planera inför nästa år när man inte e mer än 90% säker på att man får vara kvar. Men vi får utgå från att vi blir kvar, tänka positivt!! Å påtal om å tänka positivt så måste vi, jag å älsklingen, verkligen tänka positivt då det känns tungt att vara från ifrån varandra. Första dagen är alltid så jobbig, då är det fortfarande färskt i minnet och jag kan fortfarande känna värmen och doften från han. Ni har ju säkert hört detta en million gånger, men jag älskar han så mycket att det är nästan skrämmande, men på ett pos sätt :0) Har aldrig tidigare känt så här, därför är det en så häftig känsla då det bara hissnar i magen då jag tänker på han. Det e som å åka berg- och dalbana 1000 ggr/dag, en härlig känsla. Vill bara tala om för världen hur fantastisk han e och hur mycket jag älskar honom å hur stolt jag är över att han är en så underbart fin person, i alla fall i mina ögon. Å det e väll huvudsaken!!! Lägger ut några bilder från veckan som varit :0) Tjolalong!

Älsklingen med en ko för Barka :0)
Dax för lastning av kon
Älsklingen på mina jaktmarker med kon för Amos å Stojan
Vrålåket ;0P

tisdag 9 oktober 2012

Med ögon som gnistrar som stjärnor!

Mitt hjärta klappar för dig älskling!
Förhoppningsvis e det bara dygn eller timmar tills älsklingen kommer hit, å jag längtar sinnessykt! Å om allt går som vi hoppas på så får vi vara tillsammans till nästa tisdag, men då gäller det att det klaffar med skolan hans. Håll alla tummar och tår ni kan!! Om det inte blir tisdag så blir det på sön som han åker hem, usch hemska tanke :0( Men jag hoppas verkligen att han kommer i morgon så jag får träffa han, jag står inte ut så mycket längre! Det finns ett ord för detta: ABSTINENS! Ja jag har abstinens efter han, för vem kan inte ha det efter en så underbar person? Jag bara frågar..... Det e så sjukt men samtidigt häftigt hur Adam har påverkat mig. Han har fått mig att känna känslor jag inte trodde fanns och omvärderat saker som tidigare varit mer eller mindre oaktuella för mig, men som nu inte alls är främmande. Jag som stått så fast vid min ståndpunkt på en sak har plötsligt känt att nej det är ju inte det jag vill, jag vill ju det här med honom. Inte tänker jag säga vad det är, med risk för att bli idiotförklarad, men han vet vad jag pratar om å det är huvudsaken. Jag antar att ni redan är less på allt jag skriver och att det bara handlar om honom, å vet ni vad? Sluta läs då, för jag tänker inte sluta skriva eftersom orden aldrig tar slut! Fick just ett mess från han då han skrev att han kommer upp i morgon, liiiiiiite glad jag blev då!! :0D Längtar tills jag får känna närheten hans, värmen från hans kropp å att få drunkna i hans ögon som har den där glimten som gnistrar som stjärnorna. Jag älskar honom så, trots att det gått så kort tid. Helt sjukt, men så fantastiskt underbart!!! Folk får säga vad fan de vill, men det är jag som känner och jag som vet att jag älskar honom. Ingen kan komma å säga att det är förtidigt å känna så eftersom ingen känner vad vi känner! Om jag säger att jag vill leva med han resten av livet så känns det ju så, annars skulle jag ju inte säga det, eller??? De sista dagarna det har inte hänt så mycket, jag å Linda har tränat å så var jag hos syster igår tills idag, å det e ju så tomt å tyst utan de små liven som var hos pappa. Kotten har ju börjat gå så det är full rulle där, å både han å Lova e så underbara för dom e nästan alltid glada och man blir så varm i hjärtat då man hör deras skratt, skrattet är som porlande vatten i en bäck om våren. Snart kommer bästa Anna å ska fika å sedan hoppas jag avsluta kvällen med å Skypa med älsklingen! Btw så ska jag åka å hämta bilen på mån å förhoppningsvis har älsklingen möjlighet å följa, som sagt beroende på skolan. Älskar dig Adam!

söndag 7 oktober 2012

P.B.B (Party, Bil och Björn)

Söndag å bara ett par dagar tills vi får ses igen, kan ju säga att Skype går het hemma! Så skönt å få se han :0) I går kväll var jag å bästa gänget på The house is rocking, med en förfest hos Anna. Förfesten var kanon som de brukar vara, men då vi kom dit så dalade det rätt rejält igen, men det kom sig och innan kvällen var slut var det riktigt roligt. Men satan vad fulla folk var, det var många radiostyrda då vi kom, å kan ju säga att det blev inte bättre utpå kvällen. 8-/ Ölbriller!! Saknade Adam väldigt å önskade att han varit där å festat med oss, han e ju liksom en del av mitt liv nu. En helt överväldigande å oförståbar känsla, en känsla att faktiskt förstå att han e min (ja jag vet att det där låter lite dumt, men han e ju min på det viset att han e inte tillgänglig för ngn annan). Å inte för å låta ännu mer störd, men man prövar sig inte ostraffbart på han ;0P Idag ska däcken bytas så man kan åka säkert, fast förhoppningsvis så behöver jag inte åka så länge till i denna bilen, jag ska ju nämligen byta bil till en Hyundai Tucson är det tänkt. Den är ju inte gratis, men det är ju en bra bil med fyrhjulsdrift och den har bara gått 8000 mil om det nu blir denna. Ska ringa på den i morgon :0) Måste ut och springa med hundarna idag eller i alla fall gå med dom, för det har blivit så lite nu på slutet. Men det är så sjukt skitigt så dom kommer ju att se ut som små lerklumpar då vi kommer in, får hoppas på att vägen till Hön e okej å så får vi snedda över ängen sista biten så att de får springa av sig det värsta. Var på rådjursjakt igår kväll, men vi kammade noll. Det var svinkallt och man ska vara glad om man tinar upp till midsommar, men då älsklingen kommer så blir jag garanterat varm ;0P Men sedan så har jag en älskad pappa som inte kan sitta stilla på post, utan for och fladdrade runt i ladan som en förrymd påskkärring. Så det borde inte vara så konstigt om det inte kom fram ngr rådjur, men bättre lycka nästa gång! Må ju pröva hålla jämn takt med älsklingen ;0) På tal om jakt å älsklingen så håller dom på "mobbar" mig på jobbet att jag skulle valt Adam endast för att han skjutit den största björnen i Jämtland å sedan för att dom har Sveriges bästa kennel med jämthundar. Så det får jag ju höra titt som tätt att jag endast gick på det å att han fick akta sig nu då det blev skjutet en ännu större björn i västernorrland eftersom jag då skulle gå till han som sköt den. Men det e ingen fara, def inte, jag skulle aldrig vilja byta ut Adam mot ngn annan. Har man hittat rätt så har man! Men det ska jag ju villigt erkänna att jag e ju som lite stolt oxå över att det var han som skjutit den största björnen, men iofs så gör han mig stolt i det mesta å får mig å känna mig så sjukt speciell å uppskattad. Den perfekta pojkvännen typ, prinsen bland alla grodor ;0) Lägger ut en bild på honom från björnjakten, för hur knasigt det än låter, så är det ju liksom denna björnens förtjänst att vi blev tillsammans tillslut, så därför så betyder ju bilden å att han sköt den mycket. Nu blir det till å sova å lägga ännu en ensam natt till historien å bara hoppas att jakten i morgon går så jävla bra att han e uppe på ett kick! SAAAAKNAAAR!!!!
Älsklingen å "lilla" nallen ;0)
"Man måste kyssa en mängd grodor innan man hittar sin prins" / Okänd

fredag 5 oktober 2012

Längtan!

Lääääääääängtar!!!!! Att man kan längta efter någon så mycket som jag längtar efter Adam nu! Det e minst 5 dygn tills vi ses nästa gång, och båda håller på längta ihjäl sig. Ja visst är 5 dygn ingen lång tid, men om man så gärna vill träffa den man älskar så är 5 dygn skitlänge!!! Men igår kom vi ju på att man kan använda Skype så att vi i alla fall får se varandra, även om man på ett sätt längtar mer då man får se varandra. Men samtidigt så stillar det den värsta längtan att man får se att han faktiskt är där. Ja jag vet att det hörs högst fånigt å fjortisaktigt ut, men jag kan liksom inte rå för det :0) I veckan har vi varit i Storuman på rovdjursmöte, och trots att det var som att sitta i en glasbubbla utan luft så var det väldigt intressant. Det blir ju lite korvstoppning, men som sagt så var det intressant så det gjorde inget. Men igår då Mikael hade sitt föredrag om förvaltningsplaner så flippade jag å Linda ur totalt och höll på skämma ut oss. Mitt under föredraget tyckte jag att han sa något om Mumintroll (vilket han garanterat inte gjorde) och med det så var det färdigt. Vi kunde inte hålla oss för skratt utan prövade kväva skrattet, men det gick inte utan båda satt och skakade och Linda var tvungen å gå ut. Lyckades lugna ner mig, men då Linda kom in så barkade det lös igen så jag var tvungen att gå ut. Vi har sjukt roligt tillsammans å Linda e en så härlig och positiv person som alltid får en på bra humör men som samtidigt lyssnar om det är något. Blev ngn öl på kvällen, men det blev ändå tidig kväll på oss eftersom vi sku upp kl 7 i morse. Vi höll på idag till halv tre innan vi styrde kosan hemåt och jag ramlade in hemma strax före halv åtta för att bara svida om å byta till träningkläder å ut med hundarna. Stressigt, men det kostar att ligga på topp ;0P Idag har vi skrivit på inventeringsremissen så ögon och fingrar blött, så då klockan var 19.05 vred vi av datorerna för då var det äntligen klart! Men humöret var långt ifrån på topp eftersom blodsockret var långt under det acceptabla, och då blodsockret är så långt ner så blir jag på uruselt humör. Å då menar jag uruselt humör. Vet att det är alldeles förlänge för mig å inte äta på 8 timmar, men vad fan ska jag göra då man inte hinner. Men jag lär ju i alla fall inte svälta ihjäl som tur e ;0) Men då det blir såhär så blir jag så himla klumpig och saker som jag säger låter helt fel eftersom tonen e skitsur. Tyvärr så var jag lite kort mot älsklingen utan att mena det, fast att han dessutom inte förtjänade det ett dyft utan var bara helt underbar som tog sig tid å prata med mig fast att han var upptagen å jag på dåligt humör å inte alls någon trevlig flickvän. Å jag har så dåligt samvete för det, men jag hoppas innerligt att han inte tog det personligt. Jag skulle ju aldrig såra honom medvetet, det älskar jag han för mycket för. Han är bara så genomsnäll och så olik andra jag träffat som alltid satt sig själv i första hand och som i princip levt efter uttrycket: Blanda inte in mig i vårat förhållande! Men Adam e annorlunda, han e som sagt var genomsnäll, omtänksam, ärlig, underbar och inte det minsta egoistisk. Han finns där till 100% och trots att vi inte känt varandra i en hel evighet så litar jag helt och fullt på han. Önskar så sjukt att jag bara kunnat dra ner till han på en timme eller två å bara fått vara nära honom och bara njuta av hans närvaro. Jag saknar han sjukt mycket och bara längtar tills vi ses nästa gång! Älskar dig så himla mycket Adam, glöm aldrig det! Nu blir det snart kvällen och vänta på att han ska komma hem å logga in sig på Skype så vi får "ses". Längtar!

"Selvgod er den störste fjott" / Norskt ordspråk

"Själva längtan är beviset på att det vi längtar efter finns" / Karen Blixen

måndag 1 oktober 2012

Att älska en annan mäniska

Hur ska man förklara för folk så att dom förstår att man kan älska en annan människa efter en sådan kort tid? Jag vet att älska är ett jätte stort ord som innebär många känslor, men om man har dom känslorna då, då måste det ju vara lov att säga att man älskar den andra. Det kommer pikar å åsikter om hur vida man just kan säga att man älskar en annan el inte, det blev ju uppror ja nästan gatlopp då vi skrivit älskling på fb. Hur kunde vi redan veta det?? Å jag blir både arg och ledsen för att folk inte förstår. Det heter ju att man ska leva i Nuet, å att inte spara på sina känslor utan leva ut dem å våga visa dem är väll att leva i nuet. Så nu undanber jag mig spydiga kommentarer å taskiga åsikter, men jag älskar Adam! Han är världens finaste å underbaraste kille med så många sidor som jag alltid sökt men som jag aldrig hittat. Så stod han ju bara där, å tack å lov så förde slumpen oss samman å där står vi idag. Å det är faktiskt så att vi blir bara kärare å kärare för varje gång vi ses. Ja jag vet att vi inte har setts så många gånger, men Adam hade ngt speciellt redan då han å Andreas var hit. Jag kunde ju liksom inte glömma hans varma leende, å jag sa till Anna att fan vad söt Andreas kompis var. Å tänk att nu är jag upp över öronen förälskad å såld i honom! Så underbar känsla!! Jag har varit där i helgen å har haft en så underbar helg att det var så jobbigt å åka hem i morse, så fånigt å säga det, men tårarna bara forsade då jag lämnade Äppelbo bakom mig. Det e ca 1,5 vecka kvar tills vi ses nästa gång, å det känns som 100 år. Minst! Men jag har aldrig känt så som jag känner nu, å jag vill å tror att det därför är rätt, rätt, RÄTT! Fick träffa hans familj: Mamma, Pappa, hans bror Isak och hans sambo Maria å så alla voffsingar även om det var bara Minna som var inne. Jag må verkligen ha världens mysigaste å trevligast svärföräldrar (man får kalla dom det fast att man inte e gift), för man kunde verkligen slappna av i deras sällskap. Hans bror å hans sambo var också super trevliga å lättsamma, å precis som med  Adam så kändes det som att man lätt redan kunnat känt dom sedan ett par år. Allt var så avslappnande å naturligt. Lite gnabb kanske, men bara på skoj, men det kändes som det var en familj med mycket kärlek, som i min egen familj. Kanske därför denna trygghet som omgavs mig där. Men det var väll konstigt om inte dom var väldigt trevliga då deras son e Mr Perfekt i mina ögon! I mina ögon är han utseende mässigt och kroppsligt rent perfekt, och visst vi känner inte varandra helt än, men det jag har sett hittills av hans person är perfekt. Jag har inte hittat några fel hos honom :0) Å jag skiter i vad folk tycker, jag har undanbett mig spydiga kommentarer å pikar, jag har undanbett mig att få höra att man inte kan älska en annan efter så kort tid. Men jag älskar tex mina hundar av hela mitt hjärta, precis som med Adam, men Fixen hade jag bara haft i 5 min så visste jag att jag alltid skulle älska honom. Vad e skillnaden egentligen, de djupa känslorna finns ju för båda. Jag skulle kunna gå över eld och vatten för mina hundar, men det skulle jag kunna göra för Adam också. Så håll käft på er som inte tror på att jag kan älska honom å han mig redan, bespara mig era åsikter, men om man tycker det e ngt fint å bra att vi älskar varandra efter så kort tid så är det okej att yttra sig! Men det e skitsamma vad folk tycker, jag har hittat min dröm-kille, killen jag älskar å vill dela mitt liva med. Men inga elaka å ifrågasättande kommentarer som: Hur kan du säga det som inte känner han? Nä jag känner han inte fullt ut än, men däremot vet jag ju vad jag känner för honom. Å jag älskar honom, älskar, älskar, älskar, älskar, älskar, älskar, älskar, älskar, älskar honom!!!! Adam, du är den finaste underbaraste killen jag träffat och jag vill dela mitt liv med dig för jag vill alltid vara i din närhet. Adam: Nu skiter vi alla dumma åsikter, huvudsaken är att vi vet att våra känslor är äkta  och vart vi vill nå i livet tillsammans. Jag saknar dig sjukt mycket och älskar dig ännu mer! Puss Puss Puss

"Kärleken övervinner allt" / Okänd

"Adam Jansson, jag älskar dig!" / Åsa    

måndag 24 september 2012

Det sa bara pang!!

Oj vilken vecka!!!! Jag vet egentligen inte vart jag ska börja, eftersom veckan varit så sjukt omtumlande men så positiv! Allt känns fortfarande så sjukt overkligt! Jag har nog träffat den underbaraste grabb som finns, Adam, han verkar för bra för å vara sann! Jag träffade han första ggn då han å Andreas var in å drack kaffe hos mig i sommras, och redan då kände jag att han hade ngt speciellt. Tiden gick och då han sköt en björn uppe i Strömsund under licensjakten så fick vi tack vare det och mitt jobb kontakt på fb å började prata där å i tis så surrade vi första ggn i tel, tja bara si så där 2 h..... Det känns som vi känt varandra i en evighet och varit tillsammans ungefär lika länge. Han kom ner till Östersund på tors kväll å  hämtade mig hos syrran, å jag var lite osäker men skitnervös då han kom. Men då jag satte mig i bilen så slog han undan benen på mig totalt, jag vet'e fan vad som hände. Om man verkligen kan bli blixtförälskad så vart jag det, så himla sjuk känsla! Å sen den dagen kan jag inte få nog av han! Finner han så snygg och attraktiv att jag sku kunna stirra mig blind på han, ett leende som får mig att smälta, en helt underbar glimt i ögonen som gnistrar som stjärnorna å så underbart snäll, go och social att jag ständigt vill vara i hans närvaro, världens härligaste dialekt å hans kropp kan jag inte sluta ta på (det där sista var väll ovesäntlig läsning för er kanske, men vill bara beskriva hur jag känner). Han e helt enkelt för bra för å vara sann!!!!! :0D Åkte upp till Strömsund i fre em för å tillbringa helgen med han på fasionabla Hösjöberg Hilton där det också finns spa ;0) Hans pappa å en till hade kommit upp på tors em så då jag kom hade dom gjort middag och det severades rött vin till, tydligen ngt som aldrig förekommit tidigare på Hösjöberg Hilton. Det blev tidig kväll eftersom vi skulle upp å jaga nästa morgon, och det var så oerhört skönt å få somna å sedan vakna i hans famn. Vi släppte hundarna och det tog inte länge förän båda fick upp älg, så jag å Adam smög på älgen som Greta hade. Å efter två timmars stånd kunde han skjuta en 10 taggare för Greta, älg nr 106 :0) Det var så öppet att det gick inte smyga så nära så jag ansåg att aim-pointen var brukbar, så därför fick han skjuta. Han e nog lite värre skytt än mig ;0) Det blev ingen mer jakt den dagen eftersom oxen skulle ut ur skogen å sedan flås, och kl sex var vi bortbjuden till en i byn. Jagade igår oxå, och då fick Greta upp älg igen men det gick ut över en tjärn så vi kammade noll. Men vad gjorde det då vi båda ändå fått full pott :0) Det var skittrist å åka hem igår em, å fast att jag ska dit redan till helgen så kändes det asjobbigt! Det e så konstigt, för då jag kom hem var huset så oerhört tyst å tomt å så uppenbart att han inte var här. Och det sjuka är ju att han inte varit el är en del av vardagen här än, men ändå saknades han här. Vi kommer inte kunna ses varje helg, men försöka varannan, å det är ju det som är nackdelen med att ha ett långdistansförhållande. Men jag skulle inte sumpa detta för avståndet! Idag har jag begravt mig i jobb typ, med utbildning på fm å möte på em å en massa mailskickande innan hemgång. Allt för att inte längta ihjäl mig!!! Lägger ut lite bilder från helgen på Hösjöberg Hilton. Hej hopp!
Greta med oxen
Stolt skytt! <3 td="td">
Ingen konst med älgdragare :0)
En hyfsad fin trofé :0)
Fashionabla Hösjöberg Hilton
Spat på Hösjöberg Hilton

"Avståndet är kärlekens första prövning" / okänd

"När en människa är förälskad visar hon sig sådan som hon alltid borde vara." / Simone de Beauvoir

måndag 17 september 2012

Ännu en jakthelg till enda! :0/

Suck! Så var ännu en helg till enda å jag vill vara kvar i skogen å jaga, men det är tillbaka till verkligheten nu i morgon. Men tror jag åker hem redan på ons å jagar änder med Fixen, må passa på innan de flyttar. Fast det är ju inte så att det kräller av dom, snarare tvärtom, så risken e nog större att man kommer hem utan än med. Men man har ju fått jaga :0) Sedan tycker jag att det är så himla trist att här uppe finns det ingen kultur för småviltjakt tex jakt med hund på räv, rådjur eller grävling. Ingen som har en grythund eller en fungerande har- alt rådjurshund, utan här satsar alla på älgjakt, å det är ju absolut inge fel på det eftersom det e så kul, men det hade varit kul att därimellan få jaga nå annat. Ifjol var det ju tänkt att jag sku iväg å jaga söderut, men omständigheterna gjorde tyvärr att det inte blev av. Trist för det hade varit skitkul :0/ Men där är det kultur med småviltjakt och de jagar varje helg, gryt å rådjursjakt (då det e lov såklart). Ja ja, hur som helst så har vi ju jagat i helgen, å tyvärr så kom inte Sundsvallarna upp heller :0/ Trist, men det blir väll fler helger! Men gårdagen jagades på nedsidan av storvägen och en bit in på fm så sköt Magnus en kalv på stånd för Stojan å Mannen, kul för Mannen å få vara med, han e ju trots allt 13 år. På em gick jag å pappa ut från Annerssonvåll'n å höll på bli översprungna av en ganska så stor oxe. Vi såg bara skymten av den då det var för tätt för att skjuta, men vi hörde han dessto mer då han kom. Det knakade å brakade å han flåsade nå så inni helvete, egentligen inte konstigt eftersom han hade en jäkla fart. Det var Stojan som var efter den, men så fort som den sprang var det svårt för Stojan å hålla jämn takt med den, å e man dessutom lite hallt så e det svårare, så vi fick han av spåret eftersom det drog in på grannmarken å så blev han med oss en bit. Sedan så höll Amos på med en älg som var jävligt illvillig å stå stilla, den var garanterad skrämd då han fick upp den. Vid två small det på Renholdsflon å Anders hade skjutit på en oxe som kommit så sakta å ostört att han hade haft gott om tid å typ fika klart å ta upp geväret å skjuta. Skottet hade känts bra men oxen försvann, och han hade knappt hunnit lagt ner geväret så kom Amos med en ko rätt förbi poststället å försvinner in på samma ställe som oxen, å på pejlen såg vi att Amos stannade i utkanten på myren och det bådade gott att då bör ju oxen ligga där. Men så fortsatte plötsligt Amos å då kom den olustiga känslan att oxen nog inte alls låg där utan att Amos hängt på den. Vi kom ner till Anders å väntade in Magnus å Nixon och började spåra från skottplatsen, och till allas lättnad så låg oxen 50 meter från skottplatsen fällt med ett fint lungskott! Amos hämtade vi igen i Stocke, å då var han så trött att vi fick lyfta upp han, då hade han 3,5 mil i benen!!! Så dagen resulterade i en kalv å en oxe, grattis Magnus å Anders :0) På kvällen träffades vi kusiner (jag, Jens, Jenny och Ina) och hade kräftskiva, många glada skratt!!! Så himla kul! Igår på fm så jagade vi Milla tjännan, men det var som ganska heldött. Hade upp ett djur, men det var ett ensamt djur, men kvoten för stora i september e full så det e bara kalvjakt som gäller, å då e det liksom ingen mening å ränna efter ensamma djur. Em ägnades åt att städa undan, såg ju ut som en korsning mellan en skog å ett bombat horhus =total kaos å typ1 dm barr och kvist på golvet. Var till Christin å hämtade hundmat å surrade ett tag innan det var dax å dra hem å packa inför veckan.

Det finns en sak som jag blir så jävla irriterad på, att folk ifrågasätter nöjet med jakten. Eller visst det får dom väll göra, man får väll tycka vad man vill, men det är på sättet som dom uttrycker sig! I förra veckan så satt vi och pratade vid fikat då jag och en kommer in på älgjakt och jag berättade stolt å glad att jag skjutit min första älg förra fredagen å att det känts så skönt då den låg där å att jag lyckats. (Det första djuret av varje art man skjuter kommer man oftast att komma ihåg). Å då kommer frågan från ett annat håll: "-Men hur kan du njuta av att döda ett djur?" Vadå njuta? Jakten handlar väll inte om att njuta av själva dödantet, jakten handlar ju om att njuta av jakten. Visst, man strävar ju efter att skjuta det man jagar, men att njuta anser jag är fel ord. Njutning kan ju vara så sjukt mycket, naturupplevelser, underbart sex med rätt person ;0), ett hett bad, goda vänners sällskap, en kall öl....en orgasm!!!!! Sådant e njutning! Att skjuta och nerlägga ett byte är njutning, om man nu ska kalla det det, men på ett helt annat plan. Det ger en känsla av att ha lyckats, att ha fått till sammarbetet med hunden, överlistat viltet, att man nått målet som man tänkt å att man satte ett bra skott. Alltså hur jag än försöker förklara så kommer ingen som inte jagar å förstå känslan vid en lyckad jakt i alla fall, men jag kan ju säga igen att även fast att jag inte vill kalla själva dödandet njutning så är skott vid jakt och en orgasm inte samma typ av njutning! Nej nu ska jag gräva ner mig i inventeringsremissen som ska vara läst till fredag, bara sisådär 100 sidor..... Lägger ut lite bilder från helgen. Så, hepp hepp!

Mitt "stora" horn, dock inte klart
Pelle fyllde 1 år den 11 september på samma dag som min älskade pappa <3 td="td">
Pappa <3 td="td">
Ett uråldrigt postställe
Pappa å en välfrisert Stojan
Anders oxe
Pappa å Lennart lastar på oxen
Kusinträff :0)
Dubbelkräfta
Tidig daggfrisk morgon
Vidsträckta hyggen
Amos-Slöjd

lördag 8 september 2012

Premiäroxen!!!

Premäroxen!!!
ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!!! Som jag har väntat, å igår så hände det. Jag sköt min allra första älg igår, en oxe på 170 kg. Han hade små skovlar med 7 taggar, så hade han fått leva hade det nog kunnat bli en stor oxe, men leva fick han inte. Det var igår morse som jag och pappa gick ut från småbuhön, och det tog inte länge förän Amos fick upp älg bara 100 meter ifrån oss, och det kom brakande rätt mot oss och vi gjorde oss klara för å skjuta, men så kom dom rätt på våra spår och kastade, det var ko och kalv. Vi sprang ner mot ett hygge för å se om vi kunde genskjuta dom, men dom vek av strax innan dom sku kommit ut på hygget. Så vi står å kollar på pejlen var det bär av då jag hör det knaka längre ner i skogen, så jag gör klart geväret med aim-pointen och mycket riktigt så kommer det ut en oxe ur skogen och sneddar över hygget. Han har inte sett oss, så pappa visslar och han stannar och med det så smäller det. Han tecknar bra för skott och kastar tillbaka och pappa såg att skottet gått igenom å att det var ljust blod vid utgångshålet, ljust blod betyder nästan alltid lungskott, medan mörkt blod ofta betyder leverskott. De dör ju av båda skotten, men det tar längre tid vid ett leverskott. Jag tyckte att det kändes bra skottet, men blev mer och mer förtvivlad då han inte låg inne i skogen som vi trott. Vi letade å letade, men han var som uppslukad av jorden och då började jag tvivla på att det kanske inte varit ett bra skott i alla fall, likaså pappa blev osäker på om han sett rätt. Men vi hittade ganska mycket blod och kunde följa en bit, men inte tillräckligt långt för att eventuellt hitta han och mer å mer tydde på att jag skadeskjutit han. Fy fan vilken hemsk känsla och jag skämdes för det, å då det var första älgen dessutom å så hade jag inte lyckats fått ihjäl han!! Magnus kopplade upp Amos å kom upp å han tyckte heller inte det såg så positivt ut, så han ropade på radion att vi startade ett eftersök på en oxe som hade små knoppar (det var så det såg ut eftersom han hade basthorn). Å eftersök betyder ju begränsningar för hela laget, vilket gjorde det ännu mer skämmigt. Amos hade spårat ca 250 meter då han ställde sig på bakbenen å vädrade så pappa släppte han och vi väntade på att snabbt upptag, men det blev inget, för till min stora lycka var det min oxe som han hittade ute på hygget. Stendöd! Det var en sådan lättnad att se han ligga där och det var nästan med gråtmild röst som jag ropade i radion att han låg där. Å jag tror att både pappa och Magnus drog en stor lättnads suck att det gått bra, och det gjorde nog flera i laget oxå. Jag var så överlycklig och glad över att ha skjutit min förta älg att hade jag inte haft öron så hade jag flinat runt :0D Å knopparna på huvudet visade sig vara 7 taggar, så fel man kan ha. Det var ett bra skott som gått genom lungorna å ut på andra sidan, men trots det så gick den nästan 300 meter, en seg jävel! Pappa hjälpe mig ta ur den, det e ju liksom lite annat å ta ur en älg än ett rådjur eller en hare för den delen. Å då vi tagit ur nästan allt inkrom så lyckades pappa sticka hål på magsäcken så det "sprutade" ut vom-innehåll rätt i ansiktet på oss och då jag sku duscha då jag kom hem så hittade jag vom i håret, nice....Men det gjorde inget för det var min första älg å den var död!! Jag tror det e viktigt att första, i detta fallet, älgen faller å att det går bra, annars så har man med sig det till nästa gång, rädslan över att skadeskjuta en gång till. Fortsättning i det tidigare inlägget....

Fortsättning på förra inlägget......

Forts......(Man kan inte skriva så långa inlägg, för då muppar sidan till sig, därav delat inlägg) Ja ja...hur som helst så fick Amos upp älg nästan direkt på em då vi gick Seterhöa, och pappa smög fram och sköt en oxe som gick med en ko (snacka om att hon blev snuvad på konfekten ;0P), bra utdelning! Amos e så sjukt duktig och så säker, finns det älg så hittar han dom å ställer dom nästan direkt. Det e ju inte för inte som han e champion!! Idag blev det slakt eftersom Blekingeborna åkte, Sundsvallarna åkte och de från Dalarna åkte också idag, trist :0( Men C å B kommer tillbaka å jagar och det gör nog A oxå :0) I morgon blir det kalvjakt, å då e det min tur å smyga på första ståndskallet, hoppas då bara att det är en kalv med! Ha de på bade! 
Pappa och Amos och oxen!
En vanlig syn då vi jagar :0D

onsdag 5 september 2012

Se döden i vitögat på 3,5 m....

Mitt möte med döden! ;0P
Så nära å skjuta en älg som jag var idag har jag aldrig varit, men samtidigt så tror jag inte jag varit så rädd någongång. Men trots det så pumpade adrenalinet. Amos fick upp älg nere vid Vågen och det stod hårt verkade det som å vi skyndade ner dit i RASK tackt. Vi smög på och på 100  meters avstånd så fick jag fortsätta själv å hjärtat dunkade! Smög sakta framåt å fick mellan träden se en ko som gick till anfall mot Amos som bara blev mer taggad å skällde å jag kunde smyga närmare. Men det flyttade sig efter strandkanten och jag smög efter, men det flyttade sig igen å jag smög på igen å fick se att kon hade med sig två kalvar som gick kloss i kloss hela tiden. Då jag kom närmare så kröp jag fram i mossan å satte mig bland enriset så jag skulle vara skymd från sidan om dom kom upp, å det dröjde inte länge förän kon kom i fullfart å jagade hunden fram å tillbaka, å då kändes det lite obehagligt eftersom hon var så stor å snabb. Så kom kalvarna upp på land, men dom måste ha suttit ihop, för det kom inget läge å skjuta utan å riskera å skjuta båda. Satt å siktade länge å bara väntade på rätt läge medan kon sprang fram å tillbaka efter Amos. Så kommer kalvarna å ställer sig på 4 meter å tittar på mig, satt blick stilla å rörde inte en fena. Detta funkade eftersom dom började äta, och jag tänkte att bara vänd på dig..... Men!!! Så kommer kon å ställer sig bredvid kalvarna å stirrar på mig, rör mig inte å hoppas hon ska återgå till Amos. Men nej då, hon la öronen bakåt, sänkte huvudet och började slå med framklöven och tog ett steg framåt. Då var hon bara 3,5 meter från mig å jag såg döden i vitögat. Då kunde jag inte sitta stilla utan röjde mig för att jag ville leva å inte bli mosad av en ko. Tack o lov kastade dom då å sprang iväg å skottchansen kom aldrig. Ja visst, jag hade kunnat skjuta ena kalven i stickhålet mitt fram, men det e lite å finna på å lätt att det blir fel. Men trots skräcken så var det så sjukt spännande å taggande :0) På fm hade en älg blivit påskjuten på ett brant hygge å vi ägnade em åt att leta efter den å eventuella spår som indikerade att den träffats. Men jag tror vi sprang upp å ner på det där jävla hygget 10 ggr å mjölksyran brände i låren, men det var nödvändigt för att se så den inte var skadad. Vi fann inget som tydde på det utan att det varit en bom, och skytten hade också känt att han bommade. Men vi luskammade hygget utan å finna ngt å slutade med att släppa Amos för att se om han skulle hitta ngt som vi missat. Det tog inte många minuter förän det var fullt ståndskall och det kunde tyda på att det var kon eftersom den var så nära å att eftersom det stod direkt att hon ändå skulle vara skadad. Pappa å jag smög på å de andra postade ut,  å pappa fick göra ansmygningen eftersom jag gjort det på fm. Men då han kom fram var det en oxe så han prövade å skrämma iväg den för å få igen Amos. Men si det gick inte, utan han följd efter oxen å vi fick åka hit å dit för å pröva få igen Amos, men sålänge oxen stod å inte skenade så hängde Amos i. Strax efter sex fick vi igen honom å det var så skönt efter att ha flängt hit å dit i skogen för å stöta så Amos sku ge sig. Så det har varit en oerhört spännande dag trots att det inte blev ngn utdelning. Nu e det uppehåll i morgon men på fredag kör vi igen! Wiiiiiiiiiii! Holihol!

tisdag 4 september 2012

Ants in my pants!

En kort sammanfattning från dagens jakt. Vi jagade område 3 mot tjännan från morgonen å Magnus gick med mig å pappa. Det dröjde inte länge innan Amos fick upp älg på Långmyra men hann bara skälla en liten stund innan det gick loss å for iväg. Flera postare såg att det var ko å kalv, men plötsligt så delade dom sig å Amos tog efter kalven. Det gick upp å ner mot småbuhön och snirklade runt å flera postare såg dom men kund einte skjuta, men så small det å G ropade att han skjutit en kalv å att det gått bra. Sedan blev det inte så mycket mer på fm utan elva samlades alla å fikade å kl tolv var det dax igen. Ärikhöa å Västa vågen stod på "menyn". Eftersom pappa inte fick gå (alla hundkarlar turades om) så fick jag sitta på pass...Boooooooring!! Hamnade längst bort i Pellebacken å var genomsvett då jag var framme och njöt av solen så länge det varade. För plötsligt blev jag huggen av en slagmyra i halsen å sedan igen å då inser jag att stammen som poststället stod mot var full med myror. Hann inte mer än tänka att jag var tvungen å flytta på mig så kände jag ngt i byxorna, å det var inte ngn snygg karl ;0) Nej det var två myrjävlar som krupit in å som då jag försökte få ut dom...eller snarare slå ihjäl dom så hann en bita mig på låret. Ja det var bara å stå sedan, å så öppnade sig himmelen å det bara vräkte ner. Kände sig som en dränkt råtta då vi gick tillbaka. Eftermiddagen gav i alla fall en fin oxe som Malte sköt Västa vågen. Tillbaka på slakteriet började flåningen å sedan så var vi klar för dagen. Lägger ut en bild å video från prinsarnas gytjebad till mors stora fasa ;0) Hittade också en sjuk insändare till oss jägare. Den sista idioten är ännu inte född! Nu laddning för morgondagen, kanske med en film å trevligt sällskap. We will see! Tjingeling! 
Klaffs klaffs!
Största prinsen!
Minsta prinsen!
Pappa ska kolla vindriktningen m magnesium
Självporträtt
Blodrött grodblad
Väntan på Amos. Pappa, Magnus å Nixon
Oxen som Malte sköt

måndag 3 september 2012

Älgjakt dag 1

Dagen D, alltså första jaktdagen på årets älgjakt! Jippie!!!! Igår träffades vi alla uppe i slakteriet för å gå igenom jakten och skriva på papper osv. Det var så kul å träffa alla, det var ju ett helt år sedan sist. I morse var det uppställning kl 07:00 och område 1 (mot Tångeråslinjen) skulle jagas och jag å pappa gick Sönnaflon å det dröjde inte mer än en kvart innan det small och Arne hade skjutit en kviga. Grattis grattis :0) En halv timme senare fick Amos upp en ensam älg bara 100 meter framför oss, men den var skrämd av postare så det bar iväg omgående å sedan gick det upp å ner å det vek för alla postare, å vi skyndade uppöver, men det släppte halv elva ca å sedan fick han upp ngt konstigt. Det buktade å buktade å stannade, men Amos skällde aldrig, å eftersom han knappast stött på björn tidigare så kunde det bero på det att jan inte skällde. Det var inte en älg i alla fall eftersom det buktade, sedan också att det gick aldrig ut på ngn myr utan det gick genom snår och tät vegetation. Vilket björn gör. Vi skyndade oss upp på storvägen för det verkade komma där, men då buktade det igen å vek neråt. Å vi efter, å åter igen tackade jag min lyckliga stjärna för min relatovt intensiva träning i sommar, för fast att det gick i hundra knyck så blev jag inte andfådd. Fan vad skönt!! Vi tog in på ekipaget som vi jagade och tillslut stannade det i ett buskage och vi smög fram, på 43 meter såg vi att det skymtade i ngt å då Amos upptäckte oss så kom han farande, å det sku han inte göra om det bara var en älg. Sedan slutade det å röra sig i buskaget å det som varit där försvann å vi vände hemåt. Ovanför Renholdsflon höll vi på bli översprungna av en kviga, men vi hade inte gevären laddade eftersom vi väntade på skjutsen till slakteriet. På em så satt jag med mamma (som jaktarrendator må man ha med sig jaktgästen då det inte finns pass till dom själva då det är så många med) men det hände lite å inget, men så small det 3 jävligt snabba å det kunde bara vara två skyldiga, min bror å Andreas. Sistnämnda. Nino var jätte intresserad å då vi blev visad skottplatsen så följde han spåret nästan helt prickfritt tills han kom till älgen, men då tyckte han att det var lite läskigt....eller väldigt mycket för den delen. Men han visade att han var intresserad å att det finns hopp! Gissa om jag var stolt över han! Men stackars Fixen fick ju sitta kvar i bilen för att det inte skulle bli svårt å spåra, å han blev så olycklig då han såg att vi gick iväg utan han att han nästan skrek. Kan ju tala om att det gjorde lite ont i hjärtat! Nu är det kväll, å i morgon hoppas jag det blir som S-O brukar säga: Klart bakåt, skott kommer! (Fast han menar det ju i ett helt annat sammanhang, men det tar vi inte upp här) ;0P Hej hopp i lingonskogen!

måndag 27 augusti 2012

Höstluft!

Alpine Trapper
Luften andas höst och jag bara älskar lukten, för den för med sig en doft av vad som komma skall första måndagen i september och vad den sedan bjuder. Nästa måndag så börjar älgjakten och jag har längtat ett helt år efter det, trodde aldrig att denna dagen skulle komma, eller i alla fall inte så fort. Jag jobbar imorgon och på onsdag å sedan e jag ledig i tio dagar (hur jag nu ska klara det ;0P) Det kommer nog å gå galant eftersom det är jakt! Har väntat på att denna doften skulle komma, att det skulle bli kyliga och klara mornar där dimmar ligger tät nere i dalen och hur den sedan lättar då solen stiger upp och börjar värma och allt vaknar till liv. Jag var så sjukt nära flera ggr å få skjuta min första älg ifjol, så nära så att det gick inte närmare utan att då ha skjutit den. Men tillfället kom aldrig, ja visst jag kunde ha skjutit, men då hade vi oxå kunnat ha en hund mindre, å då e det bättre å avstå! Så jag hoppas ju att i år ska det bli första, men det e klart att det bestämmer man ju inte själv.... Dessutom så minskar ju chansen markant då man ute i terränget har både min bror å så Anders som är ett allvarligt hot mot älgstammen. Älgdråparna :0P Dom ligger nog högst i antalet fällda älgar i laget varje år. Jag må ta å luska ut hur dom lyckas, för jag vill också vara med på den listan över dom som skjuter flest, fast det lär ju dröja ett bra tag dit ;0) Var och köpte mig nya kängor idag, ett par Alpine Trapper på Landbys, eftersom mina gamla så lägligt inför jakten tappade halva sulan. Så med nya kängor lär jag ju må abonnera på skavsårsplåster :0P Fast bättre att dom gick sönder förra helgen än en dag på jakten, för då hade jag ju inte kunnat jaga eftermiddagen eftersom jag sku vara tvungen å blåsa till stan å köpa skor, huga! Dom  verkar bra å gå i å jag tror att jag kommer å vara nöjd med dom, men det tar ju ett tag att gå in dom.....typ till nästa år :0P Från jakten till mitt "ivriga" bloggande.....jag skrev ju ett låååångt inlägg förra veckan, samtidigt som jag la upp korten, men någonting blev up fuckat så det gick inte publicera utan det bara försvann....lite sjukt sur man blir då! Sedan har det liksom inte varit riktigt tid till å blogga, speciellt inte eftersom att förra veckan bestod av 54,5 h jobb, vi var ute bland nå jaktlag och föreläste om björnjakt och kom inte hem förän sent på kvällen. 6,30-23,30 är en rimelig lang dag, å så samma uppdrag i går kväll (trodde ju inte jag sku jobba frivilligt (dock med lön) på en söndag) men vad gör det då jag älskar mitt jobb! Å jag har så underbart bra jobbarkompisar, det inkluderar dig å Björn ;0) I fredags kväll var vi till S-O å lilla-A och fikade och prövade å lösa världsproblemen (om nu grabbar räknas in dit), det e ju kul å få höra saker och ting ur en killes perspektiv. Å i mångt å mycket hade vi nog rätt att grabbar kan vara ganska enkelspåriga, fniss! Klockan var långt för mycket då vi bröt upp å åkte hem. På lördagen så kände jag mig inte så kry, men i söndags hade energin kommit tillbaka så då började jag att STOR-städa å tog ner alla gardiner och bort med alla dukar å ut med mattorna osv. Jag blev ju inte klar med städningen eftersom vi sku iväg på jobb, så just nu ser det ut som ett bombat hor-hus där, men det blir bättre bara jag e klar! På lördag e det final på Näset, det var så länge sedan vi var på dans, så det ska bli så kul, men det kommer garanterat å bli sjukt mycket folk! Å sedan så e det inte länge kvar...... Jag har kollat efter bock någon kväll, men det verkar totalt barskrapat, inte ett liv som man kan se. Har inte sett ngn på hela sommaren, dock har man sett lodjur, å förekomst av lodjur och populationen av rådjur är en dålig kombination....vi får väll se. Förhoppningsvis kommer det fram rådjur då det inte finns så mycket å äta av i skogen, men än så länge så syns det ingen bock eller get med kid ute på lägderna. Ska bli kul å se nu då vi ska jaga hur det ser ut med spår inne i skogen, om det finns eller om det e tomt! Vi såg ju lodjursspår uppe i småbuhön i våras jag och pappa, fast att han å N hävdade att det inte var det, men jag vet att det var det. Jag säger som Gustav brukar säga; Vem är det som har studielån här? ;0P Sedan ett plus med att vara hemma i tio dagar är ju att jag få sova med lill-prinsarna i tio dagar, dom sover väll förvisso mest på golvet, men dom är ju ändå där :0) Nu blir det ju ngn natt i veckan å såklart på helgen, men jag saknar dom massvis då jag sover i stan! Nu blir det soffan! So long!

"Hösten är en andra vår, där varje löv är en blomma" / Albert Cammus

"Arbeta och du blir stark; sitt stilla och du kommer att lukta illa" / Okänd

tisdag 21 augusti 2012

Mulsht-flukking!


Min stora prins i solskenet som bär sin matsäck själv <3>
Pappa å Idefix har fika pause!
Dimma nere i dalen å bli himmel på fjället.
Jag å mina älskade prinsar <3 nbsp="nbsp">
E riktu e blaut-mulsht!
Man blir lätt trött på fjälltur, å då e en pause i mulsht-flukkinga skönt.

Det gula guldet! Mums!