Litte ta våndera....bäverjakt, sommarhus och sjukdom.

Ja ha å då var man hemma igen då, hemma i sitt andra hem. Veckan har gått så sjukt fort, jag vet inte vart den har tagit vägen, så här fort går tiden inte annars. Kom ner i mån kväll och det var så oerhört härligt att få träffa honom igen, jag har ju längtat så himla mycket efter honom. Han e ju mannen i mitt liv och ska så förbli.  På tis morgonen så sken solen från en klarblå himmel och då blev det fönsterputsning i bikini, så varmt var det. Fönstren blev jätte fina och det behövdes en putsning och som pricken över i:t så fick vi nya gardiner av Agneta att sätta upp. Det blev så himla fint! Tomtebo-lycka :0) Satte mig sedan ute mot husväggen med en jakttidning och en ISKALL öl, fan vad gott det var. Sedan älsklingen kommit hem så var vi och handlade och sedan blev det middag på Sörombäcken. Gick ut och kollade i bäcken om det var ngn bäver ute, menar nu när det är sommar så vill jag ju ha en ny bikini, en bäverbikini ;0) Hur som helst så var det en helt underbart fin kväll med solnedgång och vindstilla. Klockan nio på kvällen kunde man fortfarande gå i shorts, så jäkla skönt! Så lycklig för att få dela allt med honom. Någon bäver såg vi inte så vi kom aldrig till skott, inte där i alla fall.... ;0) På ons så städade jag lite, promenerade och solade innan älsklingen kom hem. Det blev en lugn kväll och vi packade inför weekend-resan till Jönköping nästa dag. Det var Långåsen Huting team som hade årsmöte och passade på då det var jaktmässa på Elmia. Bodde på ett bra hotell som hette Ibris inte så långt från mässan. Fanns väldigt mycket att titta på på mässan, allt inom främst jakt och fiske. Vi kollade på ny studsare och kikare till mig, och det finns ju hur mycket som helst och som kan kosta hur mycket som helst! Det blev några jaktfilmer och några öl innan det bar tillbaka till hotellet å svida om för att sedan gå iväg och äta. Hem på lördag fm och kvällen blev jätte lugn, var å fikade hos hans mamma och pappa och var ut och fin åkte och kollade efter älg men det enda djur vi såg var en utter. Lite kul å se, har inte sett ngn tidigare. Söndag gjorde vi heller inte så mycket, var ute och kollade efter en bäver å då fick vi faktiskt se en men den såg oss tyvärr innan vi ens hunnit ta fram geväret. Ja å igår så åkte jag hem, så jävla tråkigt! Nu är det ju inte så länge tills vi ses igen, vi åker ju ner nästa tors. Mamma och pappa ska följa med ner å hälsa på.

Prinsen!

Idag var jag och pappa till veterinären med Fixen för att kolla varför han magrat osv. Dom gjorde ett ultraljud och hittade tumörer på mjälten och lymfcystor på levern och han hade mkt förstorad prostata. Mao så är det inte så mycket som kan göras, jo man kan ju operera bort mjälten och ta bort cystorna och ge han cellgift, men hur humant är det mot honom då? Det är ju liksom ingen liten operation heller och han lär plågas mer än det gör nytta å utsätta honom för det. Så han får hänga med så länge han är pigg och glad och det är han ju som tur är fortfarande. Älskade lilla pälsboll ;0)

Onsdag. Första dagen på ny-gamla jobbet, och det är så underbart härligt att vara tillbaka! När jag kom hem så tog jag med mig prinsarna ut och promenerade, vi gick upp till hön och tillbaka. På radion spelade dom plötsligt Sven-Ingvars och jag sveptes med av tiden tillbaka cirka ett år till den 28 och 29 juli. Fäviken. Fast mina tankar går inte alls som ni nu tror, utan det jag kommer ihåg från den 28 är just Sven-Ingvars och så Solstrålen som satt vid mitt köksbord kvällen den 29. Så en fin sommarkväll och Sven-Ingvars ger mig åter känslan av bubbel som infann sig då jag mötte hans glittrande blick över bordet. Vem kunde då tro att det var mannen i mitt liv som satt där, han som jag ska gifta mig med, han som ska bli far till mina barn och han som jag ska dela resten av mitt liv med. Jag e så oerhört glad till att han envisades med att de skulle komma och hälsa på mig på kvällen, för tänk om de inte gjort det. Hade det då sett ut som det gör idag, hade vi då varit tillsammans? Jag e ganska så säker på det, på ett eller annat sätt hade vi mötts, för vi är bara Ment to be! Hur det nu än var att det tog lite tid innan vi kom till skott så är vi ju tillsammans idag, och det är ju det som är huvudsaken. Han ska jobba i helgen i Göteborg och jag är så glad för det, först för att han får jobb och för att han är så oerhört duktig i sitt jobb, för det andra att han jobbar denna helgen å inte nästa och för varje jobbchans han får ju närmare en gemensam flytt får vi till.

Apropå flytt så är det så många som tvivlar på att det kommer att funka att han ska pendla mellan här och Falun. Å ja, det komplicerar det väll lite, men det kommer å gå bra. Sedan har jag funderat på att man kanske sku ha två ställen, ett här och ett där nere. Vi säger att vi leker med tanken att det går att göra i ordning ute i "bryggstugan" där nere till ett ställe med vatten å avlopp, självförsörjande. På så vis skulle vi kunna bo där större delen av sommaren då han jobbar men också ha för att bo då vi är ner och jagar osv. Så vi skulle kunna ses och träffas då han är ledig om vi skulle bo där från och till under sommaren och jag skulle ju lika gärna kunna jobba där som här. Men då det börjar lida mot höst så skulle vi flytta upp hit då det är jakt osv. Ja...det är då bara en tanke, men om den skulle gå genomföra så hade det nog kunnat bli bra. Men jag tror som sagt var att det funkar med å bo här på sommaren också och pendla, men det kanske skulle göra det lite enklare :0) Men som sagt, det är bara en tanke. Nej nu blir det snart god natt! Adam, jag älskar dig! Puss

Vart ligger likheten?

Nu var det över en vecka sedan senaste inlägget och ännu längre sedan jag senast fick träffa min älskade. Ett nytt inlägg kommer som synes nu idag, men det dröjer ett litet tag till innan jag får träffa älsklingen. Även om det är mer dagar eller timmar än veckor innan vi ses så är det så jävla länge dit. Tiden då vi e tillsammans går bara skitfort medan tiden vi e åtskilda går skitsakta, å ändå är dygnen exakt lika långa. Tanken var ju att han skulle komma upp förra veckan, men så var dom tvungen att åka till Göteborg och jobba så det blev inget :0( Men jag får se det positiva i det att då kan han flytta upp tidigare, vilket jag vid min gud hoppas på. Jag längtar efter att få dela mitt liv, min vardag med honom. Somna i hans famn och vakna i hans famn. Ja fast det blir väll mer vakna i hans famn eftersom vi somnar så oerhört kärleksfullt tillsammans.....efter att ha kysst och sagt god natt så vänder vi oss båda på sidan med ryggen mot varandra. Så oerhört romantiskt! ;0) Men man ligger ju ändå tillsammans. Å det e så mysigt å ligga intill honom och känns hans hjärtslag och hans andetag. Den här gånger kommer mina små lurviga älsklingar inte att följa med eftersom vi ska åka bort på tors och vara borta till lördag. Vi ska på Elmia Game Fair i Jönköping och bo över på hotell. Eftersom jag måste åka tillbaka redan nästa måndag så blir det bara en massa stök att fixa ngn som kan passa dom där nere, visst Andreas skulle säkert kunna ställa upp men det känns som om att dom blir mer ensam där nere än här denna omgången. Dom får följa med ner sista helgen i maj i stället då mamma och pappa ska följa med ner och hälsa på oss, men som sagt denna gången får dom vara hos mamma och pappa och där går det ingen nöd på dom. Tack älskade mamma och pappa för hjälpen! Igår kväll var det dansgala i Nälden och hela gänget åkte dit, innan var vi på förfest (förfika för de som körde) hos Erik och Jennie. Det var inte så mycket dansfolk som man kanske trott, men puben drog en del så det var helt okej. Men det mest humoristiska under kvällen var en som sa att han kände igen mig och som frågade om jag inte var syster till hon Pernilla Andersson som sjunger...... -Eeeee jaha....å vart e likheten? Meddelade att så inte var fallet och att min syster säkert tycker om att sjunga men att det begränsar sig mer till Bä bä vita lamm och Mors lilla Olle. Jäkla nötter det finns....men det värsta var ju att människan var nykter! Ja man ska aldrig sluta att förvånas :0) Ja men kvällen var ganska rolig, men självklart så hade jag velat ha älsklingen där. Vi kom inte hem förrän strax efter tre så i morse så kändes det som att en grusbil tappat ett gruslass i ögonen, men jag hade gärna haft 10 gruslass i ögonen om jag fått vakna bredvid den jag älskar och som jag vill dela resten av mitt liv med. Min älskade Adam. Annars så har jag fördrivit helgen med städning, städning och städning. Putsat fönstren och bytt gardiner och dammtorkat och lagt in rena och nya mattor, det är så skönt då det är klart! Jag ska ta ett tag på fönstren nere hos älsklingen oxå, dom behöver putsas! För man kan ju säga att "föregående" boende inte led av städmani, långt ifrån!!!! Å eftersom älsklingen är på skolan så kan ju jag göra ngt nyttigt på dagarna :0) Nä nu ska jag gå och packa ihop lite och i morgon blir det jobb på skolan och vad som händer på eftermiddagen vet man aldrig ;0) Men en sak vet jag, och det är att det för varje minut blir närmare tills jag får träffa Adam. Adam jag älskar dig av hela mitt hjärta! Vi ses snart! Puss puss

Det var en gång......

Alla pratar ju om denna drömprins, som samtidigt sägs vara bara en myt och att han inte finns. Men skulle man slumpvis fråga 1000 olika kvinnor om vad deras drömprins ska ha eller vara, så är det ytterst få män som samtidigt alla de kvalifikationerna samtidigt skulle klara. För ofta så är det ju så att mannen med stort M ska vara snygg, rolig, social, sexig, ha bra jobb, älska ens familj och vänner. Vara en gud i sängen, höja en till skyarna, generös, intelligent och älskas av alla som man känner. Men det måste vara lättare att hitta ett grisskär groda med röda och gröna ben i Amazonas prunkiga skog, än att hitta denna helt Perfekta man på nätet, på tåget, på festen eller på en krog. Så ja kanske är han bara en myt och en saga, som håller hoppet uppe då våra förhoppningar om den rätta är svaga. Men det finns ju alltid en regel som bekräftar ett undantag, och det är det som jag tänkte berätta om för er idag. Om en ganska osäker person som på sig själv hade en dålig tro, som innehöll en gömd rädsla att hon kanske för evigt ensam med sina hundar i sitt hus skulle bo. Trots stort umgänge och mycket social samvaro med vänner, så kan det aldrig jämföras med de känslor man till en partner känner. Men har man blivit sviken och tappat hoppet på att äkta kärlek faktiskt existerar, så tror man inte längre på å få känna den härliga känslan i magen och att luften av spänning vibrerar. Men en oerhörd onykter natt i juli så av en tillfällighet så korsades vägarna för hon och han, och tyvärr så insåg inte hon potentialen att han kunde vara en drömmarnas man. Det heter ju att där spriten går in går vettet ut, så allt detta hade kunnat fått ett tråkigt och ledsamt slut. Men så föll en björn några dagar in på årets björnjakt, och med det var första kontakten lagt. Ingen av dom tordes ta vidare kontakt utan fortsatte att på varsitt håll efter varandra sukta, tänka drömma och miljontals gånger på facebook flukta. Men omständigheter är inte en slump utan de av en anledning händer, och snart satt han i bilen från Strömsund följande vägens vita ränder. Då bilen svängde in och dörren öppnades så kände båda att det var klart, att detta var den andres drömmar var så uppenbart. Hon trodde nog aldrig hon skulle få uppleva den dagen, då det verkligen fladdrade av levande fjärilar i magen. En känsla så stark som hon aldrig någonsin känt, nu kanske äntligen allting vänt. Tron blev bara starkare allt vad kvällen gick, och glädjeruset var oförklarligt då hon hans hand i sin fick. Första kyssen i badhusparken var fylld av spänning och magi, man hade lätt kunnat ta på dess energi. Hans läppar var mjuka och klyshigt nog smakade de sommar, sensualitet och sött, dessa läppar har sedan dess många tusen gånger varandra mött. Sedan den kvällen i badhusparken har 7 månader passerat och många tycker att det var ju nästan igår, så känner dom att dom skulle känt varandra i så många flera år. Känslorna har växt sig starkare för varje dag som gått, och dom växer ännu mer både i torrt och vått. För henne inga tvivel längre finns, hon har verkligen hittat sin drömprins. Han har ju allt detta som hon önskat och velat ha men som hon aldrig trodde fanns, det enda som skulle kunna saknas är intresset för dans. Men det är en skitsak, petitess och inget viktigt alls, för han har ju faktiskt lovat att föra henne i deras kommande brudvals. Men annars så är han ju snygg, sexig, social, humoristisk, intelligent, går helt hem hos hennes vänner, och föräldrar och andra som hon känner. Han är verkligen som den prinsen  i sagan som kommer ridande över ängen, och som extra plus så är han också en gud i sängen. Tillsammans går dom mot en framtid så ljus, som innebär familj och gemensamt hus. Hon som aldrig tidigare velat haft barn, insåg snabbt att det är skillnad med denna karln. Tillsammans vill de höra små fötter springa över golvet av oljad björk eller ek, skratta och älska dess ystra lek. Uppför altargången vill de gå, ingå äktenskapet tillsammans de två. Självklart blir det inte alltid en dans på rosor eftersom taggar det finns, men är det en drömprins så är det en drömprins. Men fast det blir mörka moln inget det gör, för dom kommer att leva ihopa tills dom dör. För om han är mannen i hennes liv och hon i hans, så kommer allt att gå som en dans. Inga problem är för stora och inga för svåra hinder finns, för hon är hans drömprinsessa och han hennes drömprins. Ja nu ser ni att sagor kan bli sanna och att evig kärlek faktiskt finns, kom ihåg det då ni tvivlar på att han existerar...eran drömprins. Jag misstänker att eran tro på att denna saga verkligen är sann är svag, men det är den...för flickan i historien är jag. Pojken är Adam, han som äger mitt hjärta och all min kärlek, som är den bästa jag vet och som göra mina knän så fruktansvärt  vek. Avslutet är som vanligt egentligen ingen ny grej, men Adam så otroligt mycket jag älskar dig! Du får mig att darra, får mig lycklig, tillfredsställd och jag är för dig så oerhört svag, och mina känslor för dig blir starkare för varje dag! Från nu och till evigheten! Puss                      

Besvikelse och fruktan

Jag hatar att göra folk besvikna, dessutom dom man älskar. Sedan om man har lovat att inte göra någon besviken och så gör man det i alla fall, får en ju inte att verka som någon bra person. Jag har lovat älsklingen att inte göra honom besviken, men lik förbannat så lyckas jag med det. Fast det var aldrig meningen!! Det gör mig så ledsen att inte kunna hålla vad jag sagt, känns som jag fört han bakom ljuset. Jag vet att det kanske egentligen inte e mitt fel, men det blir på ett sätt det i alla fall eftersom jag sagt att saker och ting var i box, fast att det visar sig sedan att det inte alls var så. Varför kunde jag inte ta reda på ALLT å i princip få det nedskrivet innan jag sa att det var i princip klart. Det var ju det jag trodde det var..... Det känns som jag har svikit han, men det var aldrig meningen...... :'0( Han har all rätt att vara besviken på mig, jag kan inte klandra honom och jag önskar att situationen aldrig uppkommit. Vad e jag för någon som bygger upp en illusion av ett framtidsboende och sedan så blir det inte, illusionen grusas totalt. Jag vet som sagt var att det kanske egentligen inte är jag som gjort honom besviken, men indirekt känns det som att det är mitt fel att det är JAG och ingen annan som gjort han besviken. Det blir garanterat bra i slutänden, men det blir ju inte som vi tänkt oss...eller som jag sagt att det skulle bli. Men jag trodde verkligen allt var klart, det fanns liksom inte tendenser på att det skulle vara på något annat vis...men så var det. Det e väll det att jag älskar honom så mycket som gör det så ont att göra honom besviken och inte kunna hålla vad som sagt. Nu tror jag väll att han älskar mig lika mycket för det, men jag känner mig i alla fall som en svekfull flickvän. Jag gör säkert en höna av en fjäder, garanterat, men det är så jag känner å känslor rår man ju inte över. Förlåt älskade underbara Adam om jag gjort dig besviken, fast att jag lovat att aldrig göra dig besviken. Älskar dig från nu och till evigheten!

Förutom att jag gör folk besvikna så är jag relativt otrevlig också, ja i alla fall ibland. Jag hatar detta Bipolära helvete!!! Det påverkar mig typ konstant och går ut över min omgivning. Ja jag vet att jag kanske överdriver lite, igen, men det är så det känns. Fick öroninflammation i måndags (Det ondaste jag någon gång har haft!!) och så fort jag blir sjuk så dalar humöret och jag blir sur och gnällig. Jag känner ju själv hur jävla trevlig jag är, men jag klarar liksom inte av att bara vända det. Men nu då öroninflammationen gått över så känner jag mig på mycket bättre humör, i alla fall fram tills ikväll och besvikelse-grejen. Jag tror jag ska gräva ett hål i marken bakom vedboden och gå under jord när det som mest behövs. Dvala. Sådana dagar som man inte ens skulle ha stuckit tårna utanför täcket. Pga detta med Bipolär-saken så är jag nog extra känslig på vad som händer runt mig och i mig. En annan sak som suger energi från mig och som gör att jag inte mår så speciellt bra är att min svarta lurviga prins, Fixen, inte är helt frisk. Jag vet inte vad det är, men blodproverna var inte helt som de skulle, han har en knöl på magen, knölar på prostatan å så minskar han i vikt. Det gör mig så ledsen å tänka på att han kanske inte har så länge kvar... :'0( Han är pigg och glad och visar inga tecken på att vara sjuk (vilket e positivt) annat än att han minskar i vikt. Men det gör fruktansvärt ont att vet att allt inte är som det ska, jag vet att han inte är odödlig och att dom inte lever så länge som man vill. Men jag vill inte att han ska dö, jag vill inte mista honom!!!! Det har ju bara varit han och jag egentligen sedan jag hämtade honom och vi har gått igenom så mycket ihop och han har funnits där då saker varit som värst. Jag står ju inte ensam då han är borta, Nino och Adam har jag ju och så småningom kanske en baby. Det e ju bara det att han ska liksom vara där han också tillsammans med oss tre och det ev barnet. Han ska inte till himlen.... Åååå jag vet inte hur jag ska fixa det då den dagen kommer och det är som sagt så jävla jobbigt att se att han faktiskt inte är odödlig. Fy fan, hemska tanke! Får ta vara på tiden vi har kvar tillsammans, förhoppningsvis så hänger han med, om vi har turen med oss, ett bra tag till. Men som sagt....något är inte som det ska! Men så länge han mår bra, vilket är det viktigaste, så får det vara som det är. Han och Nino är mina små ögonstenar (Adam e min stora ögonsten, men man kan inte jämföra kärlek till en människa med kärleken till en hund. Det är ju liksom inte på samma sätt.) som är oerhört bortskämda eftersom jag kunnat lagt egentligen all min kärlek på dom. Å om man kan säga att man älskar ett husdjur så älskar jag mina hundar jättemycket. Jag älskar ju Adam också, men det är ju som en partner och inte som ett husdjur ;0) Ja detta blev ju ett förbannat positivt inlägg, men alla inlägg kan ju inte vara positiva och roliga. Nej vi får lägga oss och ta nya friska tag i morgon, bryta ihop och komma igen, och försöka ta oss ut på en promenad i alla fall. Ja men jag lovar att vara betydligt positivare i nästa inlägg! Hej hopp!

Ingen annan är som du

Hemma igen.........................å det är verkligen så tomt som det verkar. Lämnade älsklingen och Opsaheden halv ett idag, och det jävliga är att man har såååå jävla mycket tid som helst att fundera på allt! (Som tur är ringde syster så vi pratade bort en timme på temas inälvsmask.... ;0) Men att fundera på detta med Fixen, vad är det för fel? Det jobbiga med att åka ifrån Adam och ställa in sig på att vara ifrån varandra ett tag. Och visst, det är ju bra att sakna varandra, men va fan det måste ju finnas en gräns ;0P Igår kväll var vi på bäverjakt, men det var så mycket vatten i Lissgranstrand att man kom inte ut till den riktiga kanten så vi kammade noll. Men det var en så oerhörd fin kväll och det var 15 grader varmt då vi gick ut och där vattnet var stilla så var det spegelblankt, man bara väntade på att vattenytan skulle brytas av vågrörelser från en bäver som kom simmande. Men det förblev stilla. Älsklingen satt vid vattenkanten och kollade genom kikaren på studsaren och det var helt stilla så träden speglades i vattnet. När jag stod där och tog kort på honom så kände jag bara hur varm jag blev i hjärtat och hur det spred sig till magen och jag ville frysa ögonblicket för en minut eller två och bara beundra honom och hela hans underbara väsen. Å så vände han huvudet mot mig och log och det glittrade i hans ögon och jag kände jag nästan blev gråtfärdig av ögonblicket. Jag är så himla lyckligt lottad som har honom. Mina känslor för honom är egentligen obeskrivbara, jag älskar honom bara sååå jävla mycket! Hörde en jätte fin låt på radion idag, och texten beskriver mina känslor väldigt bra! Den som sjunger är Nick Borgen och ja det är en danslåt, men med texten så är den så himla fin. Texten är den som följer och länken till låten som ligger på youtube finns längst ner.

Ingen annan är som du (Nick Borgen)

I dina vackra ögon finns det som kallas tro,

och orden som du talar dom gör mig varm och go.

Om du nånting försakat,

så är det blott för mig.

Finns det nått som kallas kärlek,

ja då finns den inom dig.

Jag speglar mig i tacksamhet,

för allting som du ger,

din styrka att förlåta alla orosmoln du ser.

Ty räddat mig ur stormarna,

och skyddat med ditt namn.

Och varje gånga jag gråtit,

har jag fått gråta i din famn.

Ref. Ingen annan e som du, 

ingen annan go som du.

För varje litet andetag du ger göms inom mig.  

Ingen annan e som du, 

ingen annan go som du.

Jag flyter som en brinnande älv när jag ser dig.

Nej aldrig ska jag glömma,

nej du kan aldrig dö.

Jag följer dig vart än du går,

det finns inget adjö.

För dig går aldrig solen ner,

ditt ljus finns inuti.

När dina ögon tindrar,

då drar mörkret snabbt förbi.

Ref. Ingen annan e som du, 

ingen annan go som du.

För varje litet andetag du ger göms inom mig. 

Ingen annan e som du, 

ingen annan go som du.

Jag flyter som en brinnande älv när jag ser dig.

Jag flyter som en brinnande älv när jag ser dig.

http://www.youtube.com/watch?v=aLUzvjfjyXs

Dansband eller inte så tycker jag i alla fall att låten är jätte fin å beskriver som sagt var lite av mina känslor. Till något helt annat så ska jag börja på hemtjänsten i morgon, ska jobba 50% där i sommar men med möjlighet till att jobba upp till 75%. Sedan så ska jag få börja på länsstyrelsen igen!! :0D Chefen ringde i tis och frågade om jag ville ta upp projektet om information i skolorna och jobba som informatör för dom. Det är timmar, men jag är glad att få börja igen och få vara tillbaka. Men för det så har jag inte lagt omskolning på hyllan ;0) Sedan så blev jag så himla glad då jag kom hem till mamma och pappa och satt och pratade med dom, för både mamma och pappa talade om hur mycket dom tycker om Adam å att jag måste vara rädd om och behålla honom (Jag har då inga planer på annat å hoppas på att han inte heller har det). Pappa sa flera flera gånger att dom tyckte så mycket om honom och att han är så himla trevlig. Dessutom sa pappa att han kunde tänka sig att skaffa jämthund efter Amos, å tidigare skulle det inte vara aktuellt. Så nog fan tycker dom om honom, det var ju en anledning till varför han fick tröjan med "Jag är en svärmorsdröm" av dom! Å jag e så himla glad för det! :0) Nej nu ska jag fika och krypa ner i en TOM (ja förutom mina två älskade lurvtussar då) säng som saknar värmen från en annan kropp, älsklingens kropp, som förövrigt är gudalik!!! Älskade Adam, jag älskar dig så sjukt sjukt jävla mycket! Puss

Våren är äntligen kommen på riktigt!

Alla har med sig något i ryggsäcken, saker man kan vara mer eller mindre stolt över. Saker som man gärna tar fram och visar och saker som man helst bara vill glömma att dom är där. Men oavsett så kommer dom alltid att finnas där, vare sig man vill eller inte, och dom blir inte påminda för än någon annan tittar i säcken. Jag vet så jävla väl att jag helst inte vill tänka på hans tidigare liv, men att jag samtidigt måste lära mig att han föddes inte där på Fäviken utan att han levt innan. Jag har ju levt ett liv innan, även om jag ibland undrar varför jag levde som jag levt. Ja jag kommer alltid att få leva med att han haft ett tidigare förhållande, men jag har tröttnat på att hela tiden bli påmind om det varenda gång jag ens funderat på att gå in i skrubben. Så igår drog vi hem hästfinkan å ut med varenda pinal som hon lämnat kvar, å det var liksom inte ett par jeans å en bok, utan typ 4 fulla sopsäckar å x-antal kartonger! Det var...hur ska jag säga....skitjobbigt att städa ut det även fast att jag visste det sku brännas. Hade helst sluppit och önskat att allt var borta redan, men undanslängt längst in i en skrubb var det nog bara jag som tänkte på det och det var ju trots allt jag som ville ha ut allt. Allt hade ju slängts iaf då vi flyttar å hyr ut eller säljer huset, men jag ville ha bort allt NU! Ja jag vet det är skitlöjligt, men man ska ju lämna det bakomflutna före sig och för att gå in i ett nytt rum så måste man stänga en dörr. Han har stängt den för längesedan, men jag gillade inte att se allt skräp som satt fast i dörrspringan ;0) Men nu jäklar är det rensat och det är så sköööönt! Jag längtar ju först till att flytta ihop och sedan tills det blir husköp hemma och vi får inreda och fixa där, vårat hus! Å så får vi väll se om vi får inreda ett barnrum samtidigt :0) Ja förutom att bränna det förflutna så har vi jagat bäver, Adam sköt en i tis kväll, varit ute med hundarna, hälsat på lite folk och bara haft det skönt å härligt. Nu går denna vecka mot sitt slut och jag tror jag ska göra som Greenpeace-aktivister, kedja fast mig i sängen. Fast det blir ju lite dumt, för då måste jag ju ta loss älsklingen ;0P Träffade F på affären här om dagen så sägen han till Adam och kollar finurligt på mig: "Ja kedjan får ju inte vara längre än att den räcker mellan spisen och sängen, nå mer utrymme behövs inte då, eller hur Adam, visst är det så?". "Ja visst är det så, svarar jag, Adam har inte längre kedja än att han ska kunna röra sig mellan dessa två platser ;0P" Herregud, om han bara visste hur sant han hade.... Ha ha ha ha! Kollade även på deras söta lammungar, dom e ju bara hur söta som helst! Igår kväll kommer famililjen Jansson på middag, stekt röding å potatis och sedan mulshta å glass. Jammie! Rena lyxmiddagen, vill inte ens tänka på hur mycket en sådan middag skulle kosta på resturang. Men vem behöver det då man har tillgång till allt fritt :0) En jätte härlig och fin kväll! Så denna vecka har varit ut med det gamla och in med det nya, jag måste ju erkänna att vi har jobbat mer på detta med att FÅ IN det nya å att det är betydligt trevligare än å ta i gammalt skit.... ;0) Annars så har verkligen våren kommit hit till Äppelbo och det är bara och torra vägar och torrt på många åkrar och ängar, men där det är blött är det verkligen BLÖTT. Översvämning gånger 100, så man kan ju börja dra på sig bikinin redan nu. Tog lite bilder som visar att våren verkligen är på gång!
Lördag em och jag önskar verkligen att klockan kunde stanna, att man kunde stoppa tiden för att bara få vara tillsammans. Men nu är ju jag ganska säker på att jag inte skulle vara nöjd med att man stoppade klockan i 5 minuter eller 5 timmar, jag kan iaf inte få nog av att vara i hans närhet. Men nu ska vi njuta de sista timmarna tillsammans för denna helgen och så längta och se fram emot nästa gång. Vilket jag hoppas bli så snart som möjligt :0) Tänk att man kan älska en annan människa så mycket! Älskar dig Adam! Puss Puss

Vårbäckarna börjar svämma över

Årets första snigel

Tydligaste vårtecknet: Tranor

Promenad på torrväg med pojkarna!

Apporten sitter i ryggraden!

Ninos-Kaninos!

I sumpbäverns hemtrakter!

Några av J och F:s söta lammungar

Så söta!

Mitt barndomshem och min och älsklingens kommande hem!

Lyx middag de'Lux

Lekfull som en valp!

Årets sista fisketur!

Back home again, ja alltså i mitt andra hem nere i Äppelbo. Adam kom upp i tors kväll för att vara med på begravningen till farmor i fredags. Det var så skönt att äntligen få känna hans närhet, jag saknar ju honom så mycket då vi är ifrån varandra. Innan han kom så var jag hos syster och kidsen å hälsade på och hjälpte till att natta dom. Innan dom la sig så höll Lova på att leka vid fotöljen och började prata om Märit och att hon var bakom fåtöljen och hon pratade och lekte med Märit. Kanske egentligen inget konstigt, om det inte var för att farmor hette Märit. Creepy! Fast egentligen så är det nog bara ett sammanträffande att hon lekte och att Märit hade hon nog fått för att vi pratade om begravningen. Men ändå.... Farmors begravning var jätte fin, men samtidigt väldigt sorglig. och jag är så glad att älsklingen var med som ett stöd. Men det blir liksom ett riktigt avslut, mer verkligt. Det var bara de närmast som var med, så det bliv en liten och stilla begravning. Kalle, prästen, är otroligt bra och får med mycket personligt om den avlidna och han får verkligen allt att bli så personligt. Det är liksom inte en massa svammel om Jesus utan han pratade om farmor och att hon hört dåligt och att hon därför skickat sms till alla för att kunna konversera. Efter begravningen så samlades alla på bygdegården och åt middag, tjälaknul och potatisgratäng. Det var så kul å träffa alla; Jens, Jenny, Johanna, Krille och Elias. Ja visst är det kul å se de andra också, men dom har man ju ingen kontakt med eller ngt gemensamt med så det blir på sin höjd ett hej. På kvällen var vi till Magnus å Nina och fikade, och jag är så underbart glad att dom och Adam kommer överens, för inte en gång till..... Efter en trevlig kväll blev det myskväll i soffan med ett glas rött innan sängen kallade. Halv åtta lörd morgon så åkte jag, älsklingen och pappa till Mjölkvattnet för att fiska, och vädret var molnigt men ändå varmt. Fick fisk rel fort efter att vi slagit oss ner på första stället och pappa fick en fin röding och jag fick också en fin, dock ganska smal och lång, röding. Förflyttade oss till några nya ställen, men det blev inget resultat utan det närmaste vi kom var att det nappade lite. Men däremot så bröt solen igenom och en blå himmel uppenbarade sig och det blev så varmt att man kunde sitta i t-shirt el sport-bh. Vi var hemma vid fem och efter en härlig middag så packade vi ihop inför dagen och sedan åkte vi och fikade och kollade på film hos lilla-A och S-O, alltid lika trevligt. Idag kom vi oss inte iväg för än ca tjugo i tolv efter att ha fikat hos mamma och pappa, världens bästa föräldrar! Resan ner gick bra, bara vägar och relativt lite trafik (dock var alla idioter ute och körde idag bara för att vi var ute...) men självklart så verkade Väglössens riksförbund årsstämma idag....suck! Blåste ner och fick mat hos hans mamma och pappa och nu så har vi kommit oss hem och har nog inte tänkt å göra så mycket annat ikväll än å slappa. Så skepp å hoj! Älskar dig Adam!

Pappa firar storrödingen med en scud-missil (Cigarr)

Djupt koncentrerad!

Pappa

Finfina rödingar!

Himmelsraften!