Premiäroxen!!!

Premäroxen!!!

ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!!! Som jag har väntat, å igår så hände det. Jag sköt min allra första älg igår, en oxe på 170 kg. Han hade små skovlar med 7 taggar, så hade han fått leva hade det nog kunnat bli en stor oxe, men leva fick han inte. Det var igår morse som jag och pappa gick ut från småbuhön, och det tog inte länge förän Amos fick upp älg bara 100 meter ifrån oss, och det kom brakande rätt mot oss och vi gjorde oss klara för å skjuta, men så kom dom rätt på våra spår och kastade, det var ko och kalv. Vi sprang ner mot ett hygge för å se om vi kunde genskjuta dom, men dom vek av strax innan dom sku kommit ut på hygget. Så vi står å kollar på pejlen var det bär av då jag hör det knaka längre ner i skogen, så jag gör klart geväret med aim-pointen och mycket riktigt så kommer det ut en oxe ur skogen och sneddar över hygget. Han har inte sett oss, så pappa visslar och han stannar och med det så smäller det. Han tecknar bra för skott och kastar tillbaka och pappa såg att skottet gått igenom å att det var ljust blod vid utgångshålet, ljust blod betyder nästan alltid lungskott, medan mörkt blod ofta betyder leverskott. De dör ju av båda skotten, men det tar längre tid vid ett leverskott. Jag tyckte att det kändes bra skottet, men blev mer och mer förtvivlad då han inte låg inne i skogen som vi trott. Vi letade å letade, men han var som uppslukad av jorden och då började jag tvivla på att det kanske inte varit ett bra skott i alla fall, likaså pappa blev osäker på om han sett rätt. Men vi hittade ganska mycket blod och kunde följa en bit, men inte tillräckligt långt för att eventuellt hitta han och mer å mer tydde på att jag skadeskjutit han. Fy fan vilken hemsk känsla och jag skämdes för det, å då det var första älgen dessutom å så hade jag inte lyckats fått ihjäl han!! Magnus kopplade upp Amos å kom upp å han tyckte heller inte det såg så positivt ut, så han ropade på radion att vi startade ett eftersök på en oxe som hade små knoppar (det var så det såg ut eftersom han hade basthorn). Å eftersök betyder ju begränsningar för hela laget, vilket gjorde det ännu mer skämmigt. Amos hade spårat ca 250 meter då han ställde sig på bakbenen å vädrade så pappa släppte han och vi väntade på att snabbt upptag, men det blev inget, för till min stora lycka var det min oxe som han hittade ute på hygget. Stendöd! Det var en sådan lättnad att se han ligga där och det var nästan med gråtmild röst som jag ropade i radion att han låg där. Å jag tror att både pappa och Magnus drog en stor lättnads suck att det gått bra, och det gjorde nog flera i laget oxå. Jag var så överlycklig och glad över att ha skjutit min förta älg att hade jag inte haft öron så hade jag flinat runt :0D Å knopparna på huvudet visade sig vara 7 taggar, så fel man kan ha. Det var ett bra skott som gått genom lungorna å ut på andra sidan, men trots det så gick den nästan 300 meter, en seg jävel! Pappa hjälpe mig ta ur den, det e ju liksom lite annat å ta ur en älg än ett rådjur eller en hare för den delen. Å då vi tagit ur nästan allt inkrom så lyckades pappa sticka hål på magsäcken så det "sprutade" ut vom-innehåll rätt i ansiktet på oss och då jag sku duscha då jag kom hem så hittade jag vom i håret, nice....Men det gjorde inget för det var min första älg å den var död!! Jag tror det e viktigt att första, i detta fallet, älgen faller å att det går bra, annars så har man med sig det till nästa gång, rädslan över att skadeskjuta en gång till. Fortsättning i det tidigare inlägget....