Carpe diem, quam minimum credula postero.: Det sa bara pang!!

Oj vilken vecka!!!! Jag vet egentligen inte vart jag ska börja, eftersom veckan varit så sjukt omtumlande men så positiv! Allt känns fortfarande så sjukt overkligt! Jag har nog träffat den underbaraste grabb som finns, Adam, han verkar för bra för å vara sann! Jag träffade han första ggn då han å Andreas var in å drack kaffe hos mig i sommras, och redan då kände jag att han hade ngt speciellt. Tiden gick och då han sköt en björn uppe i Strömsund under licensjakten så fick vi tack vare det och mitt jobb kontakt på fb å började prata där å i tis så surrade vi första ggn i tel, tja bara si så där 2 h..... Det känns som vi känt varandra i en evighet och varit tillsammans ungefär lika länge. Han kom ner till Östersund på tors kväll å hämtade mig hos syrran, å jag var lite osäker men skitnervös då han kom. Men då jag satte mig i bilen så slog han undan benen på mig totalt, jag vet'e fan vad som hände. Om man verkligen kan bli blixtförälskad så vart jag det, så himla sjuk känsla! Å sen den dagen kan jag inte få nog av han! Finner han så snygg och attraktiv att jag sku kunna stirra mig blind på han, ett leende som får mig att smälta, en helt underbar glimt i ögonen som gnistrar som stjärnorna å så underbart snäll, go och social att jag ständigt vill vara i hans närvaro, världens härligaste dialekt å hans kropp kan jag inte sluta ta på (det där sista var väll ovesäntlig läsning för er kanske, men vill bara beskriva hur jag känner). Han e helt enkelt för bra för å vara sann!!!!! :0D Åkte upp till Strömsund i fre em för å tillbringa helgen med han på fasionabla Hösjöberg Hilton där det också finns spa ;0) Hans pappa å en till hade kommit upp på tors em så då jag kom hade dom gjort middag och det severades rött vin till, tydligen ngt som aldrig förekommit tidigare på Hösjöberg Hilton. Det blev tidig kväll eftersom vi skulle upp å jaga nästa morgon, och det var så oerhört skönt å få somna å sedan vakna i hans famn. Vi släppte hundarna och det tog inte länge förän båda fick upp älg, så jag å Adam smög på älgen som Greta hade. Å efter två timmars stånd kunde han skjuta en 10 taggare för Greta, älg nr 106 :0) Det var så öppet att det gick inte smyga så nära så jag ansåg att aim-pointen var brukbar, så därför fick han skjuta. Han e nog lite värre skytt än mig ;0) Det blev ingen mer jakt den dagen eftersom oxen skulle ut ur skogen å sedan flås, och kl sex var vi bortbjuden till en i byn. Jagade igår oxå, och då fick Greta upp älg igen men det gick ut över en tjärn så vi kammade noll. Men vad gjorde det då vi båda ändå fått full pott :0) Det var skittrist å åka hem igår em, å fast att jag ska dit redan till helgen så kändes det asjobbigt! Det e så konstigt, för då jag kom hem var huset så oerhört tyst å tomt å så uppenbart att han inte var här. Och det sjuka är ju att han inte varit el är en del av vardagen här än, men ändå saknades han här. Vi kommer inte kunna ses varje helg, men försöka varannan, å det är ju det som är nackdelen med att ha ett långdistansförhållande. Men jag skulle inte sumpa detta för avståndet! Idag har jag begravt mig i jobb typ, med utbildning på fm å möte på em å en massa mailskickande innan hemgång. Allt för att inte längta ihjäl mig!!! Lägger ut lite bilder från helgen på Hösjöberg Hilton. Hej hopp!