Haralos å dikt av Dan Andersson

Igår gungade haralosen mellom trærne på Aunes skogen (alltså her), Fifi drev så fint å det var ljuv musikk å stå å høre på det. Men så när som på et pels strå så klarte haren seg, å vi fikk gå hjem uten flesk-hare. Elsklingen reiste til Åsan med Fifi å under tiden lagde jeg mat, Honningsglasert tjäderbryst. Tok litt bilder på tillagningen, frå begynnelsen til slutten.
"Ska man gjøre honningsglasert tjäderbryst, er en tjäderhøna et bra utgangspunkt"
"Blottlägg brysten å skjær ur dem"
"Bryn dem å stek siden klart dem i ugnen, gjerne i en stekpose"

"Avslutt med å glasere dem. Njut!!!!"

Idag jobbet jeg til kl ett å siden baket jeg å mamma å pappa mjukbrød å bakstugan nede på Kaxås. Dessverre hadde farmor fått en liten knepp å brukt dobbelt så mye jær/jäst, så det blei en turbodeg som bobblet å jäste som den verste meskfabriken. De siste av degen gikk ikke ens bake ut, var som gummi, sträcktes hit å dit. Her hjemme var det til at laga litt mat til meg, til matdosene å til elsklingen som kommer hjem ikveld. Jeg er ikke hjemme da, skall på buggkurs. Å jeg vill ikke det!!!! Det er sååååååå tråkigt, så himla tråkigt! Bare gå der å traggle samme å samme å samme. Jeg føler at jeg lærer mer av å danse med elsklingen å tex Look alike`n på dans. Men jeg maset jo på Markus at vi sku gå, så jeg må vell bli med da, fast jeg vill ikke! Nu skall jeg rydde litt inne jeg drar, så det ikke ser alt for jävligt ut her. Det er nok at oppvasken rekker nesten til taket, nei da, men nesten..... Men elsklingen sku ta den da han kom hjem. Love him! Igår da vi var på jakt å hardrevet gungade mellom træne, kom jeg å tenke på en sång vi sjöng nede hos Kristoffer i Värmland. Sången er egentligen en dikt som Dan Andersson skrivit, den heter "Sissi av Lasso"

Han föddes vid Lasso, där löjorna stimma i vågor,
som glittra likt pärlor och vin.
Han kom i det gulaste månljusets timma till stränder,
där ängsgräset blommar som lin.

Han döptes av vinden, som for genom gräset,
till "Sizzi av Lasso" av springarnas ätt,
men kallades hare av folket på näset
och dömdes till döden av jägarnas rätt.

Och dagögat, höken, såg skarpt där neröver:
"Det rör sig, det prasslar i strandlinjens blom,
jag seglar väl ner när ett mål jag behöver,
jag skjuter - det kan ej bli värre än bom!"

Och nattögat, räven, gick fram och gick åter:
"Kan undra var Sizzi i kväll håller till?
Kan undra om liten går vilse och gråter,
han kan dock få sällskap i natt om han vill."

Men Sizzi gick glad genom ängar och hagar
och gömde sig djupt in i Råmyra skog,
och bort flögo sommarens rosiga dagar,
och Sizzi fick leva, förunderligt nog.

Och vintern slog bro mellan stränder och öar,
där lövskogens grönska låg vissnad och strödd,
och vit över slogar på infrusna öar
och vit över ängen, där Sizzi var född.

Då travade döden en dag genom skogen
med herregårdskoppel och blanka gevär,
och jakten tog fart uppåt Hagbergaslogen
och gick nedåt Lasso och stannade där.

Där hörde vi ekot av smällarna sjunga
kring Lasso, kring dalen och skogen och sjön,
där fick han ett skott genom flåsande lunga
och blodet rann rött på den gnistrande snön.

Vid Lasso, där isarna råmande brista,
vid foten av Kvarnklintens vissnade fur,
där tumlade Sizzi omkring i det sista,
där stannade drevet, där blåstes i lur.

"Det är svårt att driva en hare ur ett snår där den inte är" / Okänd