Längtan!

Lääääääääängtar!!!!! Att man kan längta efter någon så mycket som jag längtar efter Adam nu! Det e minst 5 dygn tills vi ses nästa gång, och båda håller på längta ihjäl sig. Ja visst är 5 dygn ingen lång tid, men om man så gärna vill träffa den man älskar så är 5 dygn skitlänge!!! Men igår kom vi ju på att man kan använda Skype så att vi i alla fall får se varandra, även om man på ett sätt längtar mer då man får se varandra. Men samtidigt så stillar det den värsta längtan att man får se att han faktiskt är där. Ja jag vet att det hörs högst fånigt å fjortisaktigt ut, men jag kan liksom inte rå för det :0) I veckan har vi varit i Storuman på rovdjursmöte, och trots att det var som att sitta i en glasbubbla utan luft så var det väldigt intressant. Det blir ju lite korvstoppning, men som sagt så var det intressant så det gjorde inget. Men igår då Mikael hade sitt föredrag om förvaltningsplaner så flippade jag å Linda ur totalt och höll på skämma ut oss. Mitt under föredraget tyckte jag att han sa något om Mumintroll (vilket han garanterat inte gjorde) och med det så var det färdigt. Vi kunde inte hålla oss för skratt utan prövade kväva skrattet, men det gick inte utan båda satt och skakade och Linda var tvungen å gå ut. Lyckades lugna ner mig, men då Linda kom in så barkade det lös igen så jag var tvungen att gå ut. Vi har sjukt roligt tillsammans å Linda e en så härlig och positiv person som alltid får en på bra humör men som samtidigt lyssnar om det är något. Blev ngn öl på kvällen, men det blev ändå tidig kväll på oss eftersom vi sku upp kl 7 i morse. Vi höll på idag till halv tre innan vi styrde kosan hemåt och jag ramlade in hemma strax före halv åtta för att bara svida om å byta till träningkläder å ut med hundarna. Stressigt, men det kostar att ligga på topp ;0P Idag har vi skrivit på inventeringsremissen så ögon och fingrar blött, så då klockan var 19.05 vred vi av datorerna för då var det äntligen klart! Men humöret var långt ifrån på topp eftersom blodsockret var långt under det acceptabla, och då blodsockret är så långt ner så blir jag på uruselt humör. Å då menar jag uruselt humör. Vet att det är alldeles förlänge för mig å inte äta på 8 timmar, men vad fan ska jag göra då man inte hinner. Men jag lär ju i alla fall inte svälta ihjäl som tur e ;0) Men då det blir såhär så blir jag så himla klumpig och saker som jag säger låter helt fel eftersom tonen e skitsur. Tyvärr så var jag lite kort mot älsklingen utan att mena det, fast att han dessutom inte förtjänade det ett dyft utan var bara helt underbar som tog sig tid å prata med mig fast att han var upptagen å jag på dåligt humör å inte alls någon trevlig flickvän. Å jag har så dåligt samvete för det, men jag hoppas innerligt att han inte tog det personligt. Jag skulle ju aldrig såra honom medvetet, det älskar jag han för mycket för. Han är bara så genomsnäll och så olik andra jag träffat som alltid satt sig själv i första hand och som i princip levt efter uttrycket: Blanda inte in mig i vårat förhållande! Men Adam e annorlunda, han e som sagt var genomsnäll, omtänksam, ärlig, underbar och inte det minsta egoistisk. Han finns där till 100% och trots att vi inte känt varandra i en hel evighet så litar jag helt och fullt på han. Önskar så sjukt att jag bara kunnat dra ner till han på en timme eller två å bara fått vara nära honom och bara njuta av hans närvaro. Jag saknar han sjukt mycket och bara längtar tills vi ses nästa gång! Älskar dig så himla mycket Adam, glöm aldrig det! Nu blir det snart kvällen och vänta på att han ska komma hem å logga in sig på Skype så vi får "ses". Längtar!

"Selvgod er den störste fjott" / Norskt ordspråk

"Själva längtan är beviset på att det vi längtar efter finns" / Karen Blixen