söndag 7 april 2013

Gravidillamående, i en kloakråttas kropp?

Lördag kväll och barnen har somnat och jag har använt nästan hela min repertoar då Pelle skulle sova, men dagen till ära så har jag lagt till en ny sång till repertoaren. Den jämska verisionen av "What are Words". Visst, det är ingen barnsång, men vad gör man då man inte kan nå flera? Som ni förstår så är jag i stan hos syster-yster i helgen och får rå om alla tre lite. Kom igår kväll och barnen la sig ganska fort och vi satt och degade i soffan. I morse då vi skulle väcka lillebror så möttes vi av en vägg av stank då man öppnade dörren. Det luktade inte skit utan rent avlopp, man började fundera på om man förvandlats till en kloakråtta... Det var till å helskura ungen å vädra korsdrag, men lukten verkade liksom ligga kvar i möbler och tapeter i alla fall, så kloakrått-förvandlingen kanske inte var en illusion utan en sanning. Lekte med barnen och ritade innan lunchvila och sedan skulle vi gå på ett nytt kondis som öppnat här bredvid. Det verkade mysigt, men det var också bara en illusion. Vi beställde varsin grillad panini med sallad. För det första var det ingen panini utan ett annat konstigt bröd, för det andra var den så kall då vi fick den att osten inte smällt, för det tredje smakade den myskofistiskt och för det fjärde blev man illamående och gav en känslan av att man ville kräkas då vi var och handlade på Maxi. Det är 7 h sedan vi intog den och vi har fortfarande ingen matlust. Syrran sa det att gravid-illamående var en barnlek jämfört med denna. (Både kloakråtta å gravisillamående, what?) Nu vet jag ju inte hur det är att lida av gravid-illamående, men jag hoppas att jag kommer å få känna hur det är. Jag och Pelle gick och handlade för oss själva och Lova och Ina gick och handlade åt "dom". Vi gick och tittade på babykläder och det var lätt att drömma sig bort, något som jag aldrig gjort tidigare innan jag träffade Adam. Jag har ju typ alltid sagt att jag inte ska ha några barn och att jag inte känt suget, mycket säkert för att det inte varit rätt. Men allt förändrades då jag träffade Adam, typ direkt då jag föll för honom! Plötsligt så var inte det alls främmande utan jag hade hittat den rätta och därför så kändes det rätt att skaffa barn. Ser så oerhört mycket fram emot den dagen vi kan berätta för både hans familj och min familj att önskan är sann. Innan dess så ska ju boendet fixas, och först så har ju tanken varit att vi sku bo kvar i mitt hus och bygga ut det. Men nu funderar vi på att "byta" hus med mamma och pappa, och med byta menar jag att dom flyttar in i vårat hus och vi betalar mellanskillnaden. Huset är i största laget för dom två och det är en stor tomt att sköta och får vi eller när vi får barn så behövs mera utrymme och vi har kanske betydligt mer ork att sköta tomten. Men ibland känns detta så sjukt långt bort, fast att det egentligen kanske inte är det. Men om man älskar någon så mycket så är all väntan lång. Lägger ut lite bilder från där mamma och pappa bor.
Pyramidrabatten nedanför huset
Nedsidan av huset
Fontändammen
Grillhuset i bakgrunden
Vid garaget ner mot vägen
Fontänen och grillhuset
Ett par timmar senare nu och jag har pratat klart med älsklingen på Skype, och det är så skönt att se honom, men det är samtidigt tråkigt att inte få ta i och röra vid honom. Det är 5 nätter kvar innan jag får ligga i hans famn igen, längtar!!! Men jag tror inte han hade velat ligga i min famn ikväll, för plötsligt så kom syrran in med lilla Lova som hade kräkts ner hela sängen så jag fick stoppa henne i badkaret medan syrran försökte städa upp i sovrummet. Sedan satt jag en lång stund med den lilla stackarn i knät som det verkligen luktade spya om, men mitt hjärta och kärleken till dom är mycket större än rädslan för att få magsjuka så jag skulle aldrig neka henne att sitta även om hon skulle kräkts ner mig. Men idag (ett par h till) så verkar det inte vara magsjuka eftersom hon e som vanligt och äter osv, så allt pekar på det där hemska fikat vi intog. Med tanke på x antal timmar hon blev sjuk efter fikat å att alla andra inte mådde så prima så...... Ja inte kommer jag gå dit så särskilt många fler ggr å fika i alla fall! Nu ska jag nog ta å ringa älsklingen å höra vad han gör och för å få höra hans röst! Adam, jag älskar dig nu och för alltid! Puss puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar